En ungersk förrädare under bordet!

Förra helgen var jag på Den stora Trädgårdsfesten.
Mamma o jag hade Myyyyyyysigt som bara den när vi strosade runt i Sofieroparken, drack espresso åt mandelskorpa och tittade på allt möjligt och omöjligt tingeltangel.
Morsan tycker dock det är ren ocker, när man tar femhundra spänn(!) för en rostig krona, tyyp...
Ack o ve, tydligen det är det folket vill ha, mer skrot för hemmen alltså...
Kom o köp konserverad gröt!

 

Det pågick en Finaste-hängande-blomsterkorgtävling,
vet inte vem som vann? men denna gillade jag!

 

 

Investerade i fem bräken till trädgården för sådana tycker jag om. Vovven kan få pissa på dem om han vill!
En spikmatta blev det också! Till fakirsambon!
Niño ville också få plats på den haha

En kristallkula inhandlades också... en sådan som liksom svävar i en spiral... man hänger den i träden!
Superfiiiiiiiiiiiiin o superdyyyyyyyyyyyr.
Sambon fattar absolut ingenting av det magiska med den...
-VA kostardedensadu?? ... Finns säkert på Maxi för en tredjedel!
-Glädjedödare! det är konst ser du väl för tusan!
Lägg dig påspikmattan istället, så blir du luuuugn o fiiiin!


Det gjorde han.

 

Efter,
STORA Trädgårdsfesten blev det HALVSTORA Trädgårdsfesten här hemma. Gulle-T kom på visit o vi grillade fläskfilé o drack öl i sensommarvärmen...
Mmmmm...
(o;

Framåt kvällen,
var vi så trötta att fnittret tog överhand (som vanligt i och för sig) vet inte, men med T skrattar man alltid, hon är världens käraste vän!
Tuuur vi gick på datakurs en gång i tiden, för det var då vi grundlade vänskapen!
Vi skaffade msn konton på lektionstid o hade svårt för matten på Excel-lektionerna,
och
Vi skrattade mycket!
En "präktig fröken" hade vi...hon talade myndigt och som om vi alla vore små barn... hon sa:
-Så äter vi inte framför datorerna! det smutsar ner och om alla skulle göra det, ja hur skulle det då se ut i tangentborden tror ni?...
Nej, just det, det går ju inte som ni alla förstår!

Därpå dök hon ner bakom sin skärm knaprandes äpple o smörgås...
Idiot!

Sambon vaknade senr omsider upp med tusennålar i ryggen,
o tyckte plötsligt att vi skulle fottas...
han hade väl glömt bort min dyra svävande kula medan han låg på piggarna! ;)
När kameran kom fram fick plötsligt T panik inför det att eventuella att hakor skulle synas!

 

Nu över till miraaaaaaaaaaaaaklet!
Mitt trädgårdspladder är verkligen ointressant... ni får ursäkta... men jag har inget att berätta.. vill bara visa att jag lever!

En sekund kvar... och Zlatan kommer dundrande!
-HEJA HEJA UNGEEEEEEEEEEEEEEERN!!! Vov!
HEJA HEJA UUUUUUUUNGEEEEEEEEEEEEEEEEEN!! vov!!

Tyyyyyyyyyyyyyyyyyystt din lille ungerske förrädare!
Gå o lägg dig Gråben, du har ändå inget att hämta!
...
...

(nej det finns inget förbarmande.. gäller alla! även Boisare)

Snacka om magrutor! (o:
Oh, What a man!
Har fortfarande ont i halsen som jag skreeeeeeeeek.
Exstas!
Måtte jag aldrig, aldrig bli dement för detta vill jag ALLTID, ALLTID minnas.
Vilken dramatik...
Det är fan i mig omöjligt det som hände... Hjärtat slog i en halvtimme efteråt och jag var alldeles skakig... Ja det var tårar i ögonvrån!
Vilken moral våra grabbar visade, våra gula superhjältar!
Såg ni när Mellberg blev förbannad? haha när den vikingen blir ilsken bör man nog hålla sig undan... eller som det skrevs idagens tidning...

"Vet inte vilket som är värst, att välta ett gäng Harley Davidsons motorcyklar utanför ett Hells Angels klubbhus, mötas i dörren av Janne Josefssons mikrofon eller att komma ivägen för Olof Mellberg?"

Ja karln frustade o ångade av ilska och tänkte jag... DET kommer att gå! men HUR???
Antagligen får Zlatan hitta på något omöjligt...
och jodå
HAN dök han upp i sista sekunden av förlängningen!
ZLATAN ...
allt annat är otänkbart....

Tack o lov för Zlatan, utan honom hade solen inte strålat lika vackert!


Så här lät det tydligen i folkhemmen...

 

 

och så här såg MIRAKLET ut i televisionen!

 


Det var en ooovanligt stooor...

Språkade med kolonigranne Dennis härom dagen!
Vi stod på grusgången och var mitt i en intressant diskussion då en äldre dam kom gåendes förbi...

-Hejsan lille vovven! vill du hääääääääälsa? ja, kom så...
*Niño hälsar...
-Vad duuuuuu vaaaar fiiiiiiiin.
Ja ni vet säkert hur det brukar låta.
Man ler lite fånigt o hummar liksom med.

-Det var en ooooooooooooovanligt stoooor Pudel! sa hon.
...

-Alltså, det är int...
-Min syster hade också en Pudel, men det var inte alls så stor som denne, utan mer såhär.
  Damen visar höjden med handen.
-Jaha,
sa jag... trevligt. ... Men, detta är en...
-Men den var mycket svartare än din. Din är ju mer grå! ska de verkligen vara så grå?
-Jaa... alltså det är inte en Pu...
-Är det en hane?
-Ja!
-Då är det därför den är så stor!

...
...
så traskade hon vidare neråt grusgången...
Ha hahahaaaaaaaaaaa...


Här är den oooooooooooooovanligt stoooooore!
(o;

Förresten,
har jag fortfarande bekymmer med att Gråben skäller ut andra (han)hundar vi passerar. Han gör det bara när han är kopplad!
På brukshundklubben gör han däremot inte så!
Men jag har börjat bli förbannad på det nu, så jag tror att jag är mer tyyyyyyydlig!
Det är ju själve den, att det ska vara så.
Är han okopplad finns inte bekymret alls.

Så,
jag traskar runt i Pålsjöskog och ber utskällt folk o deras hundar att passera om igen!
-Hallå! ropar jag. Kan ni komma tillbaka?
hmmm ... då slutar han.
Kommer sedan en ny (han)hund! då jäklar, drar han igång igen med ny attack!...
För traaaaaaaaaaaadigt är det!

Försöker
verkligen att få honom att sitta (han vill lägga sig) så han har ett bra alternativ jag kan berömma.
Vet inte riktigt hur jag ska göra? kan inte alltid ha honom lös.

Har börjat visa honom hundcoachen på Fyran!
;o)
Sista utvägen får annars bli experterna Göran & Bea.



;o)
Ack o ve, måndag imorgon!
Har FEM! jätte-stoooora röda kliande ömma bett i baken! Fått gratis i Pålsjöskog när jag gått där i kort kjol. Värst är att jag inte kommer att kunna klia mig närhelst jag vill imorgon på jobbet..
Krafs, krafs...
krafs...
...

Unge Herr Gråben, dagens sommarpratare...




Vov!
Kära lyssnare!
Det är jag som är Morris... Motalamorris... presentationen travesterar nästan Bond... det var inte meningen.
Idag ska jag sommarprata!

Morris,
är namnet jag fick av min snälle uppfödare Barbro, men jag kallas Niño, av min förträffliga flock i Helsingborg som jag kom till i åttaveckorsåldern.
Husse, var den som efter en lång färd söderut, kom fram till namnet...

Egentligen, (visst är det ett märkligt ord ?...)
ville de ha något fotbollsrelaterat,
typ Zlatan, Kaka, Messi, Xavi...
...Zidane, Zinedine, Beckham
...

...ja de höll på heeela vägen hem från Motala där jag är född.
De prövade allt:
-Grenoli
-Skoglund
-Bosse Larsson!
-?, menade matte.
-BosseLarssonHiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiit !
-Nä förresten, det ligger inte riktigt bra i munnen ... kom han fram till.
Tack gode gud för det säger jag bara.
-Maradonna?...
-Pelé?...
-Juan-Luigi Buffon då?
-Men han är ju målvakt!
-Ja, än sen? han é bra o den italienska klangen är ju så vacker.
...
...
-Inte ?
-Nehepp...


I den stilen,
fortsatte de ... timme ut o timme in o ni aaaanar inte hur orolig jag var emellanåt!

på tal om fotbollsgrabbar...

När de svängde in på
vår gata sa husse:

Niño!

-Aaawww... sa matte med fån-förälskad ton!
-Så mjukt o gulligt...
-Visst, sa husse Niño kallas ju alla småpågar i Brasilien o där kan de lira boll, ...nästan lika bra som i Hässleholm!
-Japp! vi tar med den spanska stavningen, sa matte.
Niño ... "Den lille pojken"

Då,
anade jag,
att det var så jag skulle kallas.
Morris, skulle snart vara ett minne blott...  o jag menar det passade ju inte alls för jag morrar ju aaaaaaaaaaldig...
(Bli tungan svart när man ljuger?)

Japansk stavning finns också, Ninjo.
Den japanska formen har en vacker betydelse. "Being varm in Ninjo!"  som japanerna själv uttrycker det menar då att den personen har har en vacker själ, är medkännande, sympatiskt och fungerar fantastiskt i relation till andra... en person som alltid blir omtyckt...
Asså...
Ni hör själva!
Där har ni MIG!
((o;


En annan skojare i min flock är den ibland något introverte...
Allesandro del Piero...
..en procelyt som vandrar kring i sakta gemak.
Ibland är han som en sten... liksom dööö och man funderar på om han redan passerat över till andra sidan?... brukar dubbelkolla genom att krafsa lite på honom med tassen...
Plopp! då kommer han ur sitt skal o gäspar förstrött.
Det händer att Alessandro äter min mat! Då hör man klonk, klonk! från köket. Det är när han klättrar över kanten på min matskål.
Samtidigt får matte ett hysteriskt anfall o skriker:
-Ni Landsköldpaddor är vegetarianer! vet du inte det???
Tänk ändå att hon tilltalar en padda... Alessandro gör ingen ansats att flytta sig ur matskålen.. han kan inte heller!
Annars unnar jag honom lite "torr-kulor", de är inte särskilt goda i alla fall o jag äter inte alltid upp... eftersom min strategi är att väntar ut... se vad som "bjuds" ... grillspett, lax.. ostar...mmmm... brukar dyka upp till helgen. (o:
-Tänk inte tanken! ... säger matte när jag går ifrån min mat utan att ha rört den.
Att hon kan läsa tankar?... min människa, imponerar faktiskt!


Allesandro,
kunde lika gärna kallats Houdini - Han är på rymmen då o då!
Första rymningsförsöket, var inte så brilliant... Han lämnade sin inhägnad (kompostgaller! jättebra säger matte så kan han inte hoppa över!) på kollo o traskade iväg!
Men,
människorna satt i stugan och åt frukost och matte titta ut genom fönstret precis när Alessandro spatserade förbi, så... det var bara "in på rummet" för honom igen.
Nästa rymning,
var mer avancerad, måtte han ha filat på ett tag "den lille välvde"...
Matte o husse hittade inte honom i heeheeela koloni-trädgården o gick förskräckta omkring o lyfte på krusbärsbuskar, tuvor o stenar.
Husse kom på, att det vore klokt att kolla eventuellt uppsatta meddelande och minsann fick han "träff"!

En skitig lapp satt uppklistrad på "dassadörren":


Människorna ringde "ett, två, tre o en dam svarade att sjö...ehrmhmppff... sköldpaddan fanns att hämta på stadens paradgata - Drottninggatan!
Haha, människorna körde förlägna till Drottninggatan och återfick Alessandro i en blå "Bigpacklåda". Där satt han nådigt, placerad på ett stort isbergssalladsblad på vilket han också förstrött knaprade ..
Flickan som hittat honom vid flaggstången fick en STOR peng av matte och blev glad.
Husse tyckte att hon kunde fått behålla honom... men det vågade han inte vidhålla eftersom matte blängde på honom.
Hoppas han inte vill ge bort mig?
Aaaaanä, klart han inte vill.
Vi åkte hem från Drottninggatan och husse sa:
-Men, han e så jädra traaadig,.... tösabiten kunde gott fått behålla honom! Hon hade blivit glad..
Matte stirrade ner i Bigpacklådan och sa:
-Landsköldpaddor äter för fan inte isbergsallad! fattar de inte det?? Det ska vara Ruccola o maskros. Det borde de haft råd med de som bor så flott på Drottninggatan!
Staaaaaaaaackars Alessandro...
Tuuuur JAG hittade dig!

-Fan, muttrade husse... kommer aldrig att bli av med honom. Medellivslängd runt åttio... får fundera ut något annat...
Skrattet klingade elakt o han fick en vass armbåge i sidan av matte. (välförtjänt)

Här är han vår lille välvde vän...
        

*  *  *

Var på kräftskiva hos min kompis Baz !
matte hade gjort Gåbortspresent 


När vi kom var såklart Månen på plats!




T hade gjort roliga dekorationer till glasen!




G var i hatten!




Baz är bra på leka o busa så honom gillar jag!




Men, vi fick inte vara uppe på bodet vilket var lite trist! se här hur svårt jag har det...




Men det tyckte husse inte var mer än rätt! (elakt grin? eller är det jag som "läser in"...)




Denne höll örnkoll från bersån!




T gillar jag jäääääääääättemycket!






...

Festen fortskred... o Bazil avancerade..




Sådär, äntligen KONTAKT! Mmmm vitlöksbröööd...



Efter ovanstående orerande önskar undertecknad alla tittare o lyssnare en trevlig Helg!


/"Den lille pojken"

* * *


Man ska samla húena på tallrikskanten...

Helg igen!

Hurra!
Härligt...
ska på kräftskiva med góa, góa  vänner ikväll och spektaklet ska gå av stapeln i en bok-berså!
Jag  ääääälskar kräftskivor!
Det är något visst...
när augustimånen... stor o rund hänger där på himlapällen som vacker fond. Tittar jag upp mot den i sommarkvällen känner jag mig  verkligen som ...en rymdvarelse!
För det är man ju... tänk - vi bor i rymden!
visst är det svindlande...

 

När jag var liten,
åts det alltid kräftor på Nyårsafton,
alltså fick jag o lillasyster sensommar-ritualen redan i modersmjölken. Eftersom människan, lär stå på sin intellektuella höjdpunkt redan i sjuårsåldern (!) var det säkert en bra tid för effektiv inlärning av något så grundläggande som konsten att äta kräftor.

-Hattar på!
-Hurra!
-Så ska ni veta töser,
att dessa röa djur har blivit levande kokta i en gryta tillsammans med sina kompisar,
sa min (snälle?) morfar!
-Bryt  av kräftans framben, de med de stora klorna alltså... åsså Å mé huet! sa pappa
-Skrapa ur smöret bakom hjärnan, ät upp det o njuuut!  Suuug sedan o sörpla i er spadet från kräftans huvud, flikade mormor in.
Kräftsmöret var det godaste mormor visste, förutom gåsa-skinnet på Mårtensafton då...
-Knäck skölden och drag ur kräftans kropp. Snitta upp densamma o ta bort  den äckliga svarta tarmsträngen. Ät! Alltså INTE tarmen för då blir ni mycket sjuka! sa mamma
-Så samlar ni húena snyggt, liksom på parad på tallrikskanten! Så kan vi räkna dem sedan, sa mormor. (förklarar kansek varför jag är så dålig på matte)
Sjung o ta en sup! sa ALLA.

Nä,
ingen sup för lilla mig-på den tiden alltså,
men...
självfallet lärde jag mig alla snapsvisor utantill och sjöng dem hellre än gärna, med glatt humör i skol-salen framför griffeltavlan hos Fröken Stina Nilsson på åhörardagen. Detta till både föräldrarnas och frökens förfäran!
Iklädd hemmasydd (naturligtvis...fan, fan, fan! Putte, min kärlek satt ju också i salen) blå kjol med rosa penséer, vit tyrolerblus därtill (...att man bara överlevde socialt med sådan klädsel) o med perfekt dansk accent;
...
...
...

"-Den lille maen med den röe näsa
han kan ej skrive ej heller läse.
Men dricka brännvin o spille kooort
och kysse piiier,
dé kan han godt!
Jajaemenn!"

Vidare,
sjöng jag gärna om Ulrik Pedersen... en annan Dansk med förkärlek till kvinnor o glädje, men det är en annan historia o den ska jag inte trötta ut er med.
Det är allt lite Motorsågsmassaker över kräftskivor...
Förresten hatar jag skräckfilmer!
Sådant fördummar mänskligheten anser jag, däremot hackar jag gärna o har mig i en stackars(?) levandekokt kräfta!

Nåväl,
eftersom den fantastiska företeelsen kräftskiva ärväl värd att bevara känner jag som mor att det är vikt att föra arvet vidare till nästa generation.
o här bjuder jag på en scen ur verkliga livet... yngste sonen när han var två!

..Det ska böjas i tiiiid...
Joels kommentar var:
-Jag diiiiiiiiiiiiiiiill inte!
-Dill o dill.. det hör till.
-Men mamma jag är rädd för klooooorna!
a..sjåpa dig inte!
(o:

Gullegull
(Lägg noga märke till hur ung o ofördärvad man var hahaha)

 



Nehepp, nu ska jag in i duschen o iväg
Trevlig Helg!
(o:

-Å ja ska träffa Bazil, han som pissade på julgranen!
Vov!
Niño

 


I Sanktas kulvert har det hänt mycket...

Här kommer ett snabbt lunch-inlägg

Ni aaanar icke!

Har suttit i kläm i en massagestol!
Jovisst, vi har en sådan här på jobbet...
Har länge funderat på att testa...
men,
det har inte blivit av.
Men i måndags,
tänkte jag som så att efter fem veckor i frihet kan en mjukstart väl inte skada...

Fast helt knäppt att lägga sig  i en maskin sådär...  tandläkarstuk liksom...

Nåväl,
jag fattade mod och klättrade upp o i stolen (jo den är STOOOR) och kollade genast in en spännande instrumentpanel som inte var så liiiite månbas Alpha inspirerad.

Började med att trycka på en knapp döpt "Ottoman"..
DÅ! 
tippade stolen snabbt baklänges! Ohh ... jag "flög" bakåt liksom handlöst och eftersom jag har obefintliga magrutor kom jag liksom inte upp igen.

Happ... det är såhär de ligger .. ottomanerna... tänkte jag i mitt fortfarande stilla sinne.

manöverrymdpanelen fanns förutom Ottomanknappen förinställda lysande programknappar, uppmärkta med romerska siffror.
"Deep" hette en av dem. ..
Ha, ha dé ni...
(o;
...eftersom undertecknad, anser att fjuttande inte är lönt, ska det vá ska det vá ordentligt, annars är jag hellre utan, så blev det  traditionell (antar jag) Ottomansk liggande ställning och ett klicketiklick"Deepknappen" med lilla pekfingret!
Piiip lät det
...
......
.........

Ohooooooohoooooo..........
Ja, jäääääklars säger jag bara

Stolfan  tog över min femtiosjukiloskropp, inklusive mina spretiga magra fula fågel-ben med en styrka som om jag vore den där Magnus som vann Let´s Dance.
Den pressade ihop benen från knäna o neråt så det gjorde ont och därmed satt jag fast i en sorts märklig stas.
"Stora kulor" började scanna  in min ack så sneda lekamen...
Tänkte;
Detta fattar inte en maskin jue... -scolios alltså- mätningen kommer att slå fel och jag kommer att dö!!!
Från hjässan o neråt mätte den,
det var inte skönt kan jag säga och fast som i ett skruvstäd satt man. Blicken flackade runt  rummet, på väggarna registrerade jag att man valt enbart stilla konst.

Fyra (IKEA)-tavlor (visst är det andefattigt..),
med luuuuuuuuuuugna motiv såsom;
... Gisten eka  invid  vass på kav-lugn brunsvart sjö (mycket hummus, eller vad tror Fakta-Fanny?), förtöjd med urgammalt rep vid en knagglig  brygga. Alles in sunset..  the end liksom...
...Höstanemoner i kvällsmotljus...  ena kronbladet är  på väg att falla av ... liksom ett sista andetag...
...Sanddyner med sådant där vasst otäckt gräs som skar hål mellan tårna när man var liten, en okänds fotspår fortsätter ut mot horisonten mot oändligheten... ja jag behöver väl inte tillägga att stranden var fotad i kvällssol o motljus?
Faktiskt,
har jag glömt vad den sista hade för motiv... (sådant retar mig, får nog dit o kolla ...)

Jahapp,

som sagt så låg jag där,
under stilla lugnande konst i Sankta Marias kulvert, -där mer än en personal blivit mördad under tiden det var mentalsjukhus (2st),
fastklämd i en märklig maskin och med noll koll! Låst dörr, ingen kontakt med vare sig dagsljus eller folk.
Allt annat än lugn infann sig kan kan jag meddela!
Jag är lycklig nu,
som är kapabel att skriva på min lunchrast,
trodde ett tag att jag aldrig skulle återse ljuset!

o med dessa ord vill jag önska er alla en riktigt skön helg för nu är min rast slut!
Måtte vi få sol på våra näsor, det kan behövas.

Tänk att en vecka gått...
livet strax efter semestern vill man ju sällan tänka på...
det var ändå en himla bra vecka...
Zlatan ... var höjdpunkten (ja jag vet han är MFFare..men det é helt Ok Helene) gjorde storartad entré på  Barcas gräsmatta ... Han e ju bara Bäst! 60 000 på läktaren, milde himmel, jag rös! Våra kära skåne-pågar som e så duktiga o får vara med i Barcelona...
Vi kunde ha ett eget landslag, vi skåningar?...
(o:

Snart är det jul!
...undrar var jag ställde julgransfoten?


Skoda-gogo på vischan och en fantastisk kartläserska.

Mormor lärde mig spela cittra,
har jag berättat det? (har jag säkert...)
Jag satt uppflugen i hennes knä under en förgylld kristall-lampett och oooh...  vad den sken grannt.
Det blev ett makalöst tjusigt vintergatan-mönster på väggen...
Helt annat än energisparlamporna som sambon (läs gärna energiministern) gillar skarpt o envisas med att använda... Man ser absolut ingenting säger jag bara!
Självklart, spar sådana lampor på miljön - de ger fan inte något ljus!

Hursomhelst,
förutom tingeltangel-lampetten till höger, hängde rakt fram över cittran en oljemålning i tjock svulstig guldram. Ett motiv från Svansjön, en förtrollande vacker scen där den späda, gracila Odette liksom skiner i sin vita skrud mot en mörk träskmarksbakgrund ...
Till vänster,
högt uppe på bokhyllan tittade en uppstoppad alligator fram över kanten! Med blottade vassa tänder o ett dammigt öga av glas blickade han ner över våra cittralektioner.
Den dammiga gamla ackliga alligatorn var jag mycket rädd för.

Där i hörnet,
omgiven av svanar, alligatorer guld o kristaller lärde mormor mig att spela cittra.
Vi sjöng o det var sååå himla skoj.
Mormor styrde mina händer med sina tills jag kunde själv.
"-Till gröööönskande skogar en sooommardaaag, till blommor o fågelsång längtar jaaaaag...."
Cittran var tjusigt lacksvart,
med vackra handmålade blommor och det utmärkta måleriet stirrade jag på mellan strängarna samtidigt som jag repade o raspade mina C, D och G7 ackord.
Ja det var tider!
(o:

o på tal o detta...

I måndags,
begav jag o sambon oss iväg för att först:
-Käka lite kinesmat
och sedan för att:
-Styra kosan mot Tågarp och en bilhandlare.
När vi ätit klart hos kineserna,
skulle ett uttag till handpengen på banken göras så vi bestämde följande:
-Jag, hämtar pengar på banken Maria så kommer du dit med Skoda-gogo och hämtar mig utanför!
-Allright,
svarade jag o gjorde honnör... (näää)

Sambon gick till banken
och moi traskade tillbaka ner i Sundstrorgsgaragets underjord.
Jag tycker det luktar underbart gott i garage, så jag passade på att dra ett par extra djupa tag innan jag kom fram till vår rallyröda. (Kan man få diagnos på detta månne?)
På plats i gamla kära Skoda-gogo passade jag på att lästa in mig lite på kartan efersom Tågarp ligger lite på "vischan" . Ett par ögonkast i försvarets atlas var allt som behövdes för att jag skulle ha bilden på näthinnan o vägen till Tågarp glasklar. (he he ja, jag skulle kunna bli en bra reservofficer! he he det säger i alla fall min svåger som är i "branshen" (stavas det så?) men, men han kanske bara skulle vara juste (stavas det så?))

Undertecknad rattade Skodan upp från underjorden
och ut  i dagsljuset för att hämta sambon som väntade med handpeng på fickan utanför banken.
Tur hade jag också där i stadstrafiken för trots alla turister o semsterfirare hittade jag en "ficka" precis utanför Swebank och i den gled jag vant in (ooo va jag skryter denna daaag haha)
Yes, yes detta går fiiiiiint. Vilken hääärlig dag!
Jag väntade o väntade med nervevade rutor... finfin musik på radion och gott om folk att titta på...lätt att fördriva tiden...
men,
det tog tid...
när jag väntat 45 minuter började jag ana oråd... ja, ja man är ju utrustad med tååålamood.. sambon säger att han både kunnat hinna dö o begravas innan jag började spana.
Nåja, ... i alla fall efter just 45 minuter knatade denne in på banken o kollade.
Jag glodde ut varenda jävel! ( nu var jag uppretad..)
Ingen sambo i sikte.
jädrans
det finns två in/utgångar på banken så jag började fundera på om han gått ut andra vägen utan att se runt hörnet där jag stod parkerad?
Hmmm...
det är så tyyyyyyyyyyyyypiskt detta, tänkte jag
klart han tagit andra vägen utan att se sig om!
OCH,
MOBILER finns ju i var mans hand nuförtiden UTOM i min sambos som har för vana att alltid lägga luren på köksbordet i och med han ska utanför hemmet!!!

Well, well..
efter tre kvart och två ytterligare span på Swebank började jag cirkla med Skodan i ciy......
Bensinmätaren lös ilsket gulorange och jag tänkte:
Fattas bara, soppetorsk...
Tllbaka ner i garaget,
hemom.
Om igen till banken,

hemom igen...

(vid det laget var jag riktigt uppretad kan ni tro, jag såg en ambulans o blev tvärsäker på att sambon blivit KNIV-rånad på handpengen...heeeeemskt, då skulle vi inte ha råd med någon bil! hehe nää skojar bara)
...stötte på sonen o fjällan hans vid busshållplatsen och de såg hur orolig jag var ...
Turturduvorna,
fick skjuts tillbaka till stan, flickvännen skulle till banken o sätta in pengar. (redig tös minsann, längesedan jag själv gjorde en sådan sak...  jag tar ju jämt ut kosing!)
Medan vi stod vid ett stoppljus frågade jag:
-Vilken bank har du?
-Swedbank, svarade hon.
-Ok, det är där har jag stått hur länge som helst o väntat så jag känner till stället väl! sa jag.
-Jasså har du!? flikade då sonen in.
-Ja! svarade jag.
...
-Men...
Ni har ju Handelsbanken!

...
...
...
...........................................................................................Oj!
....
...
...
Behöver jag säga att sonen kommenterade med att skrika:
-Tyyyyyyyyyyyyypiskt ma......

Jisses ...
inte nog med att jag beter mig ungefär som Kusin Knase när det gäller, o sambon som von Anka då. Att man inte ens har koll på att vi har bytt bank...
ja ni förstååååååååååååååår.

Men det är skönt med semester kan jag säga!
(o:

Tillbaka till Handelsbanken som ett jehu,
och såklart hade mannen i mitt liv (?) gett upp efter en och en halv timme och promenerat hem... han berättade lugnt att han hade sett mig gasa förbi två gånger på Järnvägsgatan in Skoda, så han förstod att jag hade noll koll på vilken bank jag skulle.
Ha, ha snacka om lugn karl.
Nåväl
det var väl inte såååå farligt

Vi kom till Tågarp, långt om länge...
OCH
gjorde affär!
En Cittra!
Hurra!
En C4
Najs!
Fransmannen är här! med stil o grace!
Skoda-gogo, däremot, står kvar där långt ute på bonnvischan och det sved allt lite i själen att lämna vår gamle trotjänare...
Men...
Truuuuummvirvel.....
...

Tadddaaaaaaaaa ! ! !

Här är han, fransosen
(o:



  

Vårt nya vrål-åk från 2005!
Han går som ett skott! Kanske inte i skånska leran då nej, men där ska ju inte jag hamna anyway... det måste ju vá en man som slirar sååå hehe eller vad säger Coach Göran som tydligen väl känner till den Skånska myllan?
Nu återstår,
att gå med i Citroënklubben,
för då får man gå på fylle-fest!
Dé ni (o;
Det gör medlemmarna varje år har jag fått berättat av sambons systersöner som är hängivna Cittrafreks.
Jovisst, de ses o fyller gasklockorna alltså!
(o:

Niño,
måste också få en specialbur nu som passar in fransmännens nyckfulla designande.
Har ni några toppen-tips på bra hundburar?
Länkar?
Berätta gärna!

Känner på mig att det blir en dyr historia dock..
men,
 vad gör man inte för trasslet i grått?
jo, just det
ALLT!
(o:
Måtte semstern vara för evigt....

*  *  *

Sköna, gröna, granna sanna sommar!

Så landade man på "andra sidan" till slut...
efter en ljus och fin svärfarsbegravning o ett härligt hejdundrande studentfirande i ösregn.
Yngste grabben tog examen,
det är något visst...
grönt, skönt, visselpipor o idel leenden, jag blir rörd var gång, ja jag har blivit så blödig på gamla dar... vet inte varför men så är det.
Sitta utomhus var inte att tänka på.. det var liksom mer floooder än sommarregn och det gick att trycka in femtio gäster i vårt miniatyrhus hahah som endast är sju meter brett!



Här är Joel,
lycklig o fri

Nedan kommer Jenney!
Men först,
vill jag varna (oss) känsliga tittare för paraplyemblemet!
Vik bort blicken så gott ni kan! det är en kär tös trots hon måste ha ett sådant paraply!
Ja, jag hade då hellre blivit våt!
;o)



Niño,
har denna semster haft det superbra
skogspromenader alternerat med strandpromenader var eviga dag, låååånga o härliga och så har han lyckats sno en hel del pålägg,
ja ja jag vet ... inget nytt under solen,
osten försvinner spårlöst... endast tomater med grovmalen svartpeppar lämnas, ha
en vacker (?) dag fick han fatt i ett helt grillspett jajamensan, Stooora nötbitar... Råa, blodiga o Gråbens ögon var uppspärrade, han såg nästan aningen chockad ut över att att ha kommit över ett sådant makalöst byte...

Gjorde Stockholm en helg tillsammans med våra vänner,
Sååå mysigt.
Varmt o vackert.





Förresten,
är Vovven är riktigt bra på att gå fot!
Höör ni? Folkets jubel!
det är skoj tycker jag.
Håller fortfarande på med (dum) apporten i o för sig och att stå...
...det kommer med tiden, var så säkra.

Nu,

 har jag sörplat i mig mitt gröna frukost-te o snart, ska vi iväg ut o provköra bil.
Jo, vi roar oss med det såhär på semestern
funderar på att byta.
Skulle vilja ha AC eller klimatanläggning kanske det heter... så man kan åka lite längre med Grå-trasslet där bak.
Skodan har ju endast TD (tvärdrag) o det är jobbigt i längden kan jag säga, dessutom förstör det frisyren!
o DEN är jag ju jääädrigt nooga med ;o)
alltså...
sjunger Skoda-gogo på sista versen?...
vi får se.
Det är en fransk bil som gäller..
tro det eller ej
men jag har aaalltid hävdat att fransmännen har stil!
kram på er
Måtte semsten ALDRIG ta slut!
(o:

till Gustaf...

När min svärfar Gustaf,
var liten grabb,
hände det ofta att han låg på rygg i "sin" glänta djupt inne i Göingeskogen och åt körsbär.
Han kisade mot solen, såg fåglarnas svarta silluetter flyga i motljuset, han visste precis vilken som var vem, var de byggde sina bon och han var deras vän.
Strålarna hittade ner genom lövverket och värmde kinderna skönt
-"Det var så grannt" !

Svärfar Gustaf,
är arg på överhet i allmänhet och på regering, bönder o präster i synnerhet.
Han menar tex att Reinfelds blick liknar en brunstig kos!
och regnar det förstår ni såklart vem han beskyller för det... regeringen., jodå.
Ilska,
har naturligtvis förklaringar ...

När tiden närmade sig,
för Gustafs mor Anna att föda yngsta dottern, blev hon mycket sjuk.
Att få komma till doktorn var inte självklart utan gången var sådan att prästen, klockaren eller storbonden beslutade huruvida man fick läkarvård eller ej, dessutom skulle ett intyg skrivas som förklarade saken.
När Gustafs far John kom för att få hjälp åt sn hustru ville prästen inte ta sig tid att skriva... han var upptagen!
John stod dock på sig och när Anna blev sämre behagade prästen till sist skriva under pappret och Anna fick läkarvård.
Gustaf besökte sin mor i sjukstugan, han satt på sängkanten och hon sa:
-Jag kommer aldrig att komma hem igen.
Vreden i bröstet växte, han förstod och han skulle aldrig glömma.
Gustaf var tolv år när hans mor dog i barnsäng.

Gustafs far John,
kunde inte längre sörja för barnen.
Den nyfödda systern lämnades till en familj som kunde ta hand om spädbarnet.
Gustaf som var äldst fick tjäna som dräng hos bönder. Bla fick han plöja (o jäklars så raka fåror han gjorde) och sköta djuren.
Storbönderna var sällan snälla,
han fick dåligt med mat - ett par skorpor o kaffe för ett helt dagsverke...
men förbannad blev han först när bonden gav hästarna dåligt med mat.
-Hästarna ska min själ inte bli "krubbebitare", de arbetar hela dagen, är magra och de behöver havre, sa Gustaf.
Så blev det.
Han sov på halmen hos hästarna i stallet och han lade sin rock om hästen för att kraken inte skulle frysa.

Gustaf blev med tiden en hejare på hästar,
när han gjorde rekryten som Wendist var han ryttare numero uno.
Han var så pass duktig på "hästaryggen" att han var med i en turnerande uppvisningstrupp Wooooaaaaoo!
Han kunde svinga sig upp o ner, i o ur sadeln.
Coolt,
själv är jag lite rädd för hästar, fast jag tycker de är väldans fina.


Vid ett högtidligt tillfälle,
kom Gustav den V på celebert besök till Älmhult. Man visade upp de allra finaste hästarna i en parad...
Gustaf red i täten,
han höll ytterligare en vit springare vid sidan alltmedan solen sken.
I jämnhöjd med honnörsbordet - där självaste kungen stod - var det tänkt att de skulle de hälsa på de kungliga från hästryggarna.
Gustaf vred på huvudet och (!) kasade hjälmen ner framför ögonen!
Svart!
"-Jag såg fan aldrig någon kung!
-Men di säger att han vá där. "Hjälmajäveln" kasade ner och tog emot på näsan, jag var tungen att tygla hästarna... De é ju självaste den, att Kronan inte kan hålla oss med ordentlig utrustning..."
Hur det nu var,
fick Gustaf uppmärksamhet, stort beröm för sina välskötta hästar, komplimanger för den fina hanteringen han visade prov på och så pass fint omdöme att han erbjöds plats vid kungens stall för att sköta Hans majestäts hästar i Stockholm.
Dé ni!

Älmhult med Gustaf i täten

Gustaf berättar alltid,
på alla kalas o sammankomster,
totalt utan klädsam blygsamhet om hur det gick för en av basarna på gatukontoret i Hässleholm... 
-Orättvis som satan var han, sa alltid Gustaf.
...basen hade för vana att uttnyttja de som inte kunde försvara sig och han gjorde till och med narr av folk som inte förstod så bra.
Gustaf tålde inte sådant.
På en kommunfest rann sinnet hos Gustaf och han slängde honom resolut i pisserännan!
-DET har han förtjänat, ..."Mögbasen"!
(o:

Ilsk,
är Gustaf också på Hässleholms kommun, som gör så "satans dåliga vägar nuförtiden".
Ni vet,
man lägger sten på vissa partier för att hastigheten ska sänkas... (folk e ju rädda om sina bilar, om inte annat)
-Det är för jäkligt,
att de inte kan göra jämna vägar nuförtiden, de fördärvar ju bilarna! annat var det på min tid, vi kunde göra släta fina vägar
...
Men det är klart,
fortsätter han: 
-Den gången jag råkade sätta en bit kaloppskött i halsen o tvingades åka i ilfart akut till sjukhuset,
då passerade ambulansen ett parti knagglig vägbeläggning och vips(!) skakade ambulansen till o kaloppsbiten halkade ner i magen!
Haha hahaaa...

Min fina,
levnadsglada, oborstade, roliga, härliga, grabbiga, mjuka, humoristiske svärfar somnade in förra söndagen.
Vi var där hos honom hela släkten...
märkligt...
han som alldeles nyss var hemma i lägenheten och högljutt diskuterade orättvisor,
...som var så stolt över alla sina glada barn, barnbarn o barnbarnsbarn...
...som odlade de finaste blommorna på sin balkong o tom skötte rabatterna på gården...
...som kallade snapsglas för "möbler"...
...som var så omyckt av alla...
...o plötsligt, är han bara borta...

Ni kan tro,
att hans båda döttrar klädde honom så grannt,
i skjorta, kavaj och de grå byxorna med klösmärken från katten...
När han låg där var han så fin...
Han hade frolic i fickan, där på sin dödsbädd - i ett kaffe filter!
...och nu trillar tårarna på min kind samtidigt som hjärtat mitt ler,
för precis så var Gustaf,
omtänksam om alla djuren o barnen.

När Niño kom till Gustaf på besök,
skrämde vår gråa odåga först in hans katt i garderoben - rakt upp på hatthyllan - och sedan (tro det eller ej) fick vovven frolic - utan prestation !!!  av Gustaf
(o:
Han grabbade resolut en näve ur påsen,
och så regnade det Frolic i huvudet på lurvtussen Boink, boink liksom (o:
Klaaaart han skulle ha...
Vi kallade Gustaf för "Frolicmannen" och när Niño var på visit var han in heaven liksom.
Förutom alla godbitar han fick medan han var där, skickades dessutom alltid extra frolic med som färdkost på tillbakavägen nedstoppat
- i ett  kaffefilter!

In heaven,
är väl svärfar nu också...
nittiotvå år ung
Hoppas de har bättre regering där uppe,
så han får lugn o ro,
för här nere var det ju mest skit med den saken...
...
Det gör så ont
och jag saknar Gustaf så....

Every step you take...

Vov!
Appport!
De var ju ett jä... tjat om Apport i detta hem!
Ni aaaaanar icke...
Lilla jag, tycker det verkar lika kul som att se på när målarfärg torkar...Gäääsp!
Matte verkar dock inte ge sig...
Hon visar mig den dumma träbocken i tid o otid. Löjligt förtjust i den är HON!



Jag fattar inte galoppen reeedigt påstår matte... )o:
men, det är inte helt märkligt för sådan har ju med hästar att göra ja galopp alltså!



-Människan menar att jag ser ut som på gränsen til imbicill när jag gör såhär...
-Men va fasen,
det är väl hon som OTYDLIG (i vanlig ordning då...he) och om det skulle förmodligen alla rikets instruktörer instämma!





-Inget KLICK... , inget godis?
?
?
-Nehepp...
-Meeen jag  väntar liiite, kanske det kommer.




Viiiilken tid det tar.

-Zzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzz.........
-Zzzzzzzzzzzzzzzz......
-Zzzzzzz....


-Nä "asa" runt på bockar e nog mer för flattar som Walle, Enso, Corinne, Cola o gänget,
de har väl sådant i blodet så att säga?
-Ge mig ett par får,
så ska jag visa vad jag går för!


-Väck från tangenterna vovven! Nu e det  min tur.
Jasså, vovven har bloggat o fotat med självutlösaren... minsann..
Stämmer bra,
att han inte kan apportera...
Lääängsta än så länge är enochenhalvsekund!
Vi får ta det steg för steg...

På tal om steg....
Klämde magen i stegräknaren häromdagen! Satt fast ganska länge faktiskt, den liksom "klickade i" och sedan fick jag bända upp den igen...
Men jag överlevde,
tack o lov.
På sambons arbetsplats,
har man anmält sig som ett lag till en nationell stegräknartävling och plötsligt har han blivit på det viset, att han ska göra allt som det blir lite steg utav...
Fler lååång-rundor med lurvtussen tex, inte fel alls men torrfoderransonerna får snart ökas på.
Inga problem att klippa våra TVÅ gräsplättar ha ha Dé ni :)

Men,
när vi promenerar tillsammansoch vovven "kröker rygg" ja då går sambon runt i cirklar som en nervklen medans jag plockar upp... eftersom om man stannar, tar det sex steg innan räkneverket fortsätter plussa på. Ha, ha ack du milde tid, gäller att inte förlora sex steg för en hundskit alltså.
Bah...
Nä,
jag tappade liksom lusten när jag fastnade med magen i min...

Gråben,
har blivit skärrad efter attacken. Tyvärr...
När vi tränar med de andra har han jättesvårt att fokusera... Skäller någon måste han kolla osv... Platsliggningsmomentet är särskilt känsligt verkar det som... han darrar... fasen... jag har fått börja om igen.
Belönar den berömda kontakten när han är bland andra hundar...
Men,
jag SKA inte ge mig det får ta sin tid... Men trodde faktiskt att det skulle gå mer spårlöst förbi.

Sist vill jag bara berätta att jag har så vackra syrener på borden här hemma... de är underbara... när jag somnar och vaknar är det syrendoften jag känner och det är LYCKA..aaaAAAaaaAAAAtttttjoooooooooooooo!
(o:
I en liten, liten vas har jag satt en bukett liljekonvaljer som jag egenhändigt snott från naturreservatet (kunde inte låta bli nej..)

kramelikram på er




1:a Maj

1 Maj ...
...var jag på min första lydnadstävling
som åskådare - naturligtvis...

*   *   *
Himla skoj,
att se alla duktiga ekipage... för det fanns det många.
Samspel & harmoni duuuktiga!
Några hundar, gjorde lite som de själva ville haha de fick mig att le. (o:
De seeer så söta ut när de ska ligga på sin plats ett par minuter, meeen sedan är de som "glöttar"... det kliar i tassarna och de måste liksom "bara"... haha kryyyypa lite, luuuukta på maskrosor o vrida runt huvudet a lá exorsisten o rentav trippande ge sig iväg bort från sin plats...
allt medan hussar o mattar står som stumma tennsoldater.

Vår "kurs",
klämde ihop oss på"ljugarbänken"
och jisses vad vi skrattade där på "första parkett"... i sällskapet vilade minsann inga ledsamheter.
-Varför fick Briarden inte en tia på DET fria följet??
-Jag tyckte det var Jääääääääättebraaaa.
-Vad är det för poäng domarn visar nu då?
-Åhhåå TANDVISNING
-De är nog nervösa! tror ni inte det?
-È man nervös kan man bara tänka att Vad kul domarn hade sett ut UTAN KLÄDER!
-Varför blev det avdrag där? det var ju klockrent! Eller?...
-Jasså han tuggade på apporten...
-Plogade vovven?
Hurdå?
Hmm
fan trót...
Svårt att se nyanser när man inte är van... jag tyckte de var bra.

Här följer "lagfoto"
(o:

tror säääkert våra ledare tycker de har ett  riktigt Dreamteam harkel host... he he



Mingel bilder från en solig dag på Helsingborgs Brukshundklubb

         
     Camilla, hennes sambo Hasse o Jenny

         
Yran, Fikamadame o Chelsea

              
Martina o en kaffedrickerska till Nina


Z-matte Camilla o jag



-Avdelning helt om,   ... MARSCH!
         


Boxern Wilda, apporterar Mobiltelefonen!


Camillas collie Yran


Jennys sötaste Qing myser

*  *  *
   Idag,
skiner solen igen här hemma.
Det blir kalas hos morfar i em

Hela vår familj (utom jag) fyller år i maj o juni.
Så denna veckan har vi betat av tre snart... fem kvar. (om jag inte missat någon)
Sjätte maj sjöng vi för sambon!
Sjundemaj för yngste sonen Joel som fyllde 19
...
Sambo-Inge,
fick förresten en Bois(!)halsduk!
...
av sonens flickvän Jenney som är LAndskronatös, fast "ganska" trevlig ändå hi hi.. o helgjööööten Boisare till vår familjs stora förskräckelse... Hon ser ALLA Bois matcher! Både borta o hemma!  Dé ni! Tvättäkta supporter.
-Tänk, ...att en sådan kär tös...
Ni förstår vilka känslor det väcker?
Huuuva
Hon har tom en tatuering på benet! Jorrå det är sant...
...

Ett Bois-märke....
...

Ack, du milde himmel. En annan får vända bort blicken när det är vackert väder.
Nåväl,
har föreslagit att halsduken möjligtvis kan få tjänstgöra som diskhanduk medan Joel desperat försökte elda upp den i ett värmeljus.
haha (tänk, vad man ändå lyckats i sin fostran)


självklart blir det BARA
en miniatyr av en sådan här present!

                                                    
å här é Boisaren (nä, man kan inte tro det..) & Inge som också fick en ny jacka!

ja ja Nu tar ju sambon inte sååå illa upp som övriga eftersom han, som bekant, är från "Europas centrum" (Hässleholm)... så han har tom provat den om halsen! fattar ni?
..en annan,
skulle ALDRIG nedlåta sig... till en sådan handling!
Icke!
..
ehuru,
i em ska vi alltså stämma upp till sång igen !
Har jag förresten berättat att sambon har stora kval för att sjunga offentligt? (har jag nog) haha

När han var liten o gick i småskolan
skulle de ha åhörardag .
Ni vet när föräldrarna kom till klassrummet som åskådare.
Klassen hade övat in en sång som de skulle framföra till föräldrarna.
På genrepet,
en kvart innan föräldrarna skulle komma gick läraren runt bland bänkarna o lyssnade på skönsången,... när han stegat förbi Inge tvärnitade han o backade tillbaka!
Han böjde sig ner över Inge och sa:
-Det räcker att du "bara rör läpparna" när föräldrarna kommer! du BRUMMAR så! ( viss pedagogik måtte ändå gått in i lärskrällets hjärna, han undvek ordet mima, men ville väl inte ta risken att grabben inte skulle förstå...)
...
...
...
-Hygglo! (o tänk att man gjorde så i Europamitten i sextiotalets begynnelse)
((o:
Tuuur,
att tiden går och att man tror på människans utvecklingsförmåga säger jag bara.

Nähepp,
Nu ska undertecknad "sjunga upp sig" lalalalalalalaaaaaaaaaaaa
-VI gratulerar,
-Vi gratulerar...
-Vi gratuleeeeeeeeeeeeeeerar lilla morfar idaaaaaaaaaaaaaaaaaaag.....
dai dai dai dai da da....

By the way...
Ingen missade väl att HIF slog MFF på Olympia den 4:e?
Henke saliggjorde oss alla "röa" i åttionionde minuten...
1-0
(O:

Härliga tiiider! Strååålande tiiider!

Trevlig Helg!


Pumi till kvällsmat?

Det är bedövande vackert kring jordplätten där jag bor,
vart jag än vänder mig, ser jag blommande träd i makalösa färger...
Tur man ser färger förresten, det har sagts, åtminsone förr att hundar bara ser svartvitt? stämmer det tro? stavar o tappar har de sådana?
Det doftar fantastiskt...
Rosa körsbär, vita körsbär, äppelblom, Forsytia, hägg o syren ... världen har fullkomligt exploderat omkring mig igen!
(O:
Björkarna är utslagna och bokarna kommer ...sippedipporna får böja på nacken och ge vika i mörkret som breder ut sig under bokkronornas väldiga tak...
"Pjåddarna" är tokkåta (tror jag) flyger vilt och sjunger så det låter som i en tropisk regnskog faktiskt.


Humlesurrburr i kollo.. :)

Magnolia...
visst är de fantastiskt vackra..exotiska liksom ...
Vill jättegärna, ja mer än jätegärna ha ett sådant träd i vår trädgård. Magnoliablommor ser ut som mutanter.
Enorma verkligen
!
Ja, jag tycker de är så fantastiska där de blommar på bar kvist att jag jämt o ständigt också måste uttala just det.

-Åhh, vad fin Magnolia! galer jag och pekar, pekar, pekar vaaar gång jag o sambon går förbi ett träd...
...
...
...

..inget svar...
...

-Titta, så vackert!
...

-Seeer du inte?

-Det är klart att jag ser, men du säger det för fan vareviga gång!
-Jamen de äääääääääääääär ju så tjuuuuuuusiga...
-Tycker inte du det också? (håller mer om att det är märkligt att man alltid måste avkräva svar, e det kvinnligt? haha)
....
...
...
-Va? du, tycker inte du det också?

-NÄ!
det tycker jag inte!
svarar sambon
...

-Äh,klart  du tycker, det tycker alla jue...
-Varför inte det?

(nu måste jag ha svar på det också)...
...
...
-Vaaa???
-De har ju FÖRFAN-INGA-blá !

Sådärja,
man landar liksom igen från sin svävande vårrusposition.
Bah!

Hundträningen går framåt.
Imorgon,
ska vi på Lydnadstävling! Jaa, TITTA alltså! tro inget annat  Not yet!
Ett "studiebesök" liksom.
det ingår i våran kurs.
Ska bli riktigt skoj faktiskt eftersom jag behöver fina bilder i huvudet av hur det SKA se ut. haha
Niñotussen borde kanske också titta på. Heee...



Sist vi tränade,
Skulle vi öva platsliggning, Niño o två kursare. En korthårig collie o en bordercollie.
Till hjälp,
fanns på plats två av de gamla "stötarna" från brukshundklubben Olle o Bertil.
Olle sa:
-Då gör ni er färdiga för platsliggning!

-Harkel..Hur menar du Olle? sa jag (tänkte om det var nåt särskilt som skulle hända?)

-Jag menar att ni gör er redo för momentet bara...
-Jahaja... ursäkta...

-Föraren kopplar loss hunden! kommenderade Olle.
..
-Asså ursäkta igen, jag kopplar inte loss min hund för jag är inte säker på momentet än
, sa jag.. (fan)
-Då lägger du bara kopplet, sa Olle lugnt.. som om du hade kopplat loss..
-Ok, Tack Olle.

-Föraren kommenderar Ligg! basade Olle vidare
och så lade sig alla tre (hundarna alltså)
-Föraren lämnar hunden!
jag gick iväg fem steg för jag ville vara säker att kunna korrigera lurvtussen om uti fall eftersom han var lite speedad.. (jooo) och vi har inte övat det momentet så mycket.
Det gick jättebra!
Wihiii två minuter.
Vi gick tillbaka till hundarna, satte dem upp igen och momentet var slut.


kom ATTACKEN från höger sida.
Niño måtte ha "sagt något MYCKET elakt" till collien för han fullkomligt kastade sig över honom!
Åh herrre min gud vad han högg o högg efter Niño,
o Niño skrek o skreeeeeeeeeeek o SKREEEK.
Hundarna for runt och jag hade ju kopplet i handen så jag lyfte Niño halvvägs till månen. Han hängde o slängde hit o dit ojag tänkte att han bryter väl nacken på kuppen.
Collien fick ett rejält  tag i sidan på vovven och då såg jag skräcken, paniken i ögonen (de blev JÄTTESTORA o RUNDA) och han skrek allt vad han kunde medan fradgan bubblade.
Fyyyyyyyyy vad hemskt...
Jag skulle knäa collien när han gick till attack igen och då bet han mig i låret istället, fast det var menat åt Niño... ja det var cirkus.
Till slut fick Olle tag i den stora hunden och fick stopp på allt.
Huvva vilken omgång,
men,
det gick bra inte en skråma kunde jag hitta på vovven o skönt var ju det.
Men svansen... lååångt inne mellan benen, öronen bakåtstrukna och han ville inte titta åt collien.
Voven blev OSYNLIG tänkte jag, o det var säkert det bästa han kunde göra i det läget.
Olles hand blödde men tuff som han är menade han att det bara var en skråma.

När jag tittade på collien igen,
hade han en svart mustach! :)
Fullt med Niñopäls i munnen, det stack ut ur mungiporna!
Svälj...
såg ut som han ätit Pumi till kvällsmat, men så var det som väl var inte.

Tack o lov,
att vi hade trygga snälla ledare på plats som tog det lugnt.
Stackars matte till "huggormen" (sorry)  hon tyckte ju det var jätte-hemskt men inte kunde hon hjälpa detta.

Frågan är ju hur det går när de två ses nästa gång?
Hur ska man göra för att det inte ska upprepas?
Nähä, alltför långt igen
Trevlig Valborg!

I Sippedippskogen ...



I Sippedippskogen Pålsjö,
är det maaakalöst vackert så här års.
Man kan inte se sig mätt på vitsippornas böljande hav.
Oemotståndligt...



Annars...
När vi inte behagas av sippor vill säga,
är det FEMTON meter rör VI gräver ner för hand på kolonin!
Tanken är, att gamla stenkistor ska kopplas bort och istället ska nya rör anslutas till kommunala avloppet.
Jätteskoj ! ! !
)o;

ja alltså,... vi och vi,,,,
Hör här...

Förra helgen,
skulle jag visa kolonin för en spekulant,,, (hmm... jooo.. annonsen var ju fortfarande kvar på blocket o jag visste inte riktigt hur jag skulle förhålla mig när folk ringde...) Spekulanten skulle komma klockan ett och jag var såklart på mina kära domäner i goood tid. Krattade, njöt, fikade, lyssnade på fåglarna, tränade vovven och ångrade såklart att jag bestämt träff för visning... Dummajag!
Satt på trappen med tårar i ögonen...

Granngubbarna kom
och vi började prata i vanlig ordning o helt plötsligt utan att jag märke något började grannkarln Tomas att gräva åt oss bakom huset ! Sååå snällt!
Han sa:
-Ja det är väl "liabra", för det lär väl aaaldrig hända något här annars!   ((o:
Host o harkel...
...det ÄR  nog så, att jag o sambon är aaaaningen saktfärdiga vad gäller jobb i kolonin... inte med trädgården då utan mera vad gäller snickerigrejs som vindskenor och sådant.
Men,
som sambon min säger:
-Jag har aaaldrig påstått att jag varken kan eller vill snickra!
Nä,
vi är ganska överens... Vi vill helst bara njuuuta haha Lukta på blommorna, titta på det vackra, behagas liksom...
Så eventuellt KAN det ligga något i grannens uttalande!

Granngubbe nummer två, Dennis,
kom med ett stooort spett i högsta hugg, (hihi)  för det var så hårt i marken så helt plötsligt hade jag två gubbs i min trädgård.
Snälla grabbar! ((o:
-Hmmm, sa jag till Dennis, det skulle ju komma en och titta nu klockan ett ... jag måste gå o möta henne!
-Va? skulle det? ... Höj priset! ropade han efter mig, och säg  att HAN INGÅR! han pekade på den grävande Tomas!

Jag rusade till grinden och mötte spekulanten,
Hon såg på mig och sa;
- Du har ångrat dig!
-Jaaa pep jag... och jag ber så mycket om ursäkt.
-Det är lugnt, sa den rara, rara, rara människan, jag ser att du har panik... jag är likadan själv! har också ångrat mig när beslut kommit för nära. Tänk inte på det sa hon och log.
-Men hör av dig om du ändrar dig.
Vilken underbar person... känsla...

Jag gick tillbaka nöjd o glad och hjälpte gubbarna gräva, gräva o gräva med friska tag.
...
...
...
-Ta nu förfan bort annonsen från Blocket! sa GrannTomas, medan han fortsatte mot Kina.
...

Detta skedde, på Kjesar Augustus tid... he he
Nä,
men väl medan sambon IngePlingearbetsmyra som vanligt knegade på helgpasset.
När jag berättade för honom att jag skickat hem spekulanten, trodde han icke sina öron!
...
...
...
-Obegripligt! var hans enda kommentar. (åsså ett visst himlande med ögonen, ja jag såg det nog...)

Nästa dag,
var sambon min ledig, då minsann, skulle han själv fortsätta det av grannarna påbörjade grävandet. (vi ska ju ner en meter djupt)
Såååå,
han satte spaden i marken och utbrast:
-SÅN`T HÄR!... får man förjävlaontiryggenav!
hahahhaaaaaaaaaaa
INNAN,
han ens tagit ETT enda spadtag!
(o:



efter ETT spadtag:


Ikväll,
ska vi till brukshundklubben igen!
Dubbelpass i lördags, träning idag tisdag och ett på torsdag och ett på fredag ...
Wihhiiiiii ((o:
HURRA vad kul.




Himmel(s)blå(tt)...

Sådärja,
första dubelpasset Tävlingslydnad har gått av stapeln!
((o:
Sååååå himla skoj är det!
Tur hade vi dessutom - Tshirt väder ! ! ! 25 grader, BLÅ HIMMEL o alldeles, alldeles...underbart.
Plötsligt fick man packa ner vantar o mössa i ryggsäcken och vira av halsduken igen.
Fyra timmar,
på brukshundklubben denna lördag gjorde undertecknad mer än lycklig.
Nervositeten var bortblåst, tänka sig...(?) blev nästan förvånad själv, men glad för det var så, och tänkte:
-Jag konserverar den här känslan så jag kan ta fram den precis när jag vill !
Ja, det var verkligen kul!
Solen o hunden gör storverk i hjärnan!

Camilla o Jenny,
våra instruktörer är toppentoppenbra, proppfulla av positiv energi som de är. De hämtar liksom var o en (hee i alla fall mig då) från där man är... gör så man inte känner sig dum i huvudet utan faktiskt börjar tänka ...jag kan!
Båda besitter verkligen förmågan att gjuta mod i en annan som känner sig minst sagt vilsen på lydnadsplanen...=)
Gillas, gillas, gillas.
Niño,
gjorde bra ifrån sig och känslan av KONTAKT fanns hela tiden. (-CoachGöran skulle ha sett oss! haha... säger jag aaalltid när det gått bra.)
Jorrrå! Lurvtussen är duuuktig, arbetsvillig till tusen o snabb som ett skott! Ja snabbare än mig för det mesta...
Koppla av kunde han också bland alla doggarna och det är ju finfint att öva på det med.
Nu jäklars,
ska det drillas vänstersvängar, för allt vad tyglarna håller, o det fram till veckan efter påsk när vi ska ha nästa träff!



-Vov! It´s me, Niño above!
 kolla in mig, matte o SAMARBETET!
(o:

-Nedan, en döööcool bild av min träningskompis & "fjälla" Z.
Z och jag har följts åt sedan allra första valpkursen!
Hon är den coolaste fransyska som finns o vi två brukar ses på fredagarna på klubben (i ur o skur)  när våra mattar jobbat klart. Det är "repetitions-fredag" säger matte o det är då jag drar mina "repor".
Smarta jag har fattat precis vad matte vill Hee ;)    /Niño

(Ps. Dessa två foto har jag lånat från Qings blogg,
hoppasverkligen att det är ok för jag har inte frågat än,
men jag ska, jag
lööövar ds)



Z

Grillen åkte fram från vinterförvaringen denna vackra träningseftermiddag...
...och ni som eventuellt följt bloggen vet att MIN grill inte-är-vad-förnåt-skit-som-helst .. nä just det! Den är nämligen som bekant en närapå antik "KlotWeber-pjäs" som denna både renoverat och uppdaterat med diverse reservdelar!
Numera asgoodasnew.. ha ha

Hursomhelst,
vi grillade kyckling - utan glasbitar - drack varsin kall Pripps Blå på vår nya fina altan och tänk detta kunde vi göra utan risk att ramla ner i Avgrundshålet!
Ja alltså avgrundshålet var en jättegrop lerig, djup o skitig belägen där nu fina altanen ståtar. Förre husägaren hade tänkt sig en tillbyggnad men ångrade sig efter att ha grävt och grävt.. och vi blåögda köpte alltså inklusive hål när vi skaffade vårt lilla hus.
Men, men nu är det ett minne blott och skönt är detsamma.
Istället beskådade vi plattorna, som vi lagt enligt gammalt romersk mönster...
Dé ni (o;

Ooouuu vá livet kan vara snällt med en ibland!

Penséerna - de nyplantade- log mot solen precis som vi, allt medan fåglarna sjöng. Härlig krydddoft spred sig från Webern ut över nejden i takt med att vi vände, vände o vände på läckerbitarna och jag tjatade hålihuvudet på sambon om den förträffliga träningsdagen...Bla, bla, bla...
Mmmm... Myyyysigt ....
Då plötsligt!
när livet är som allra finast hör vi världens vråååååål...

....det kom från sonens stora platta TV med "bigbautahögtalare" tillkopplade...
MÅÅÅÅL!
"-Ett noll till Himmelsblått...."
...
...
...
Totalt tyst i hela vårt kvarteret ...
ingen reaktion alls
varken hos grannarna eller hos oss själva, inga tjooo o tjut!
Bara tyst.
...
Inte alls som när Hif nätar på Olympia o bilarna börjar tuta o ha sig... nä dödstyst...
förutom koltrasten då, som "sjöng på sista versen" ur sin serenad..
...
Men som sagt,
annars var det världens bästa dag o ikväll tar vi Blåvitt!
(o:

Med sikte mot stjärnorna!

Trallalllaaaa...
Har planterat penséer... liiite sen på det i år men i alla fall.
Fint blir det!
(O:


Tänkte,
medans jag grävde fram jord från komposten och såg skalbaggarna springa på väldans raska fötter iväg från ljus och bort från spadens tag, på hur smart naturen har ordnat kamouflage åt var och en...
Varsin dräkt fick vi...
Visserligen,
är min väl blek för tillfället men den funkar o jag passar mycket bra in i min grådaskiga bleka vintervita omgivning utan tillstymmelse till färg... (eller liv )
Förmodligen ser jag så pass exakt ut för häromdagen gick en granne rakt förbi utan att hälsa...
Gröna bladlöss...
ser man inte heller förrän man märker att favorit-blomman håller på att dö och man tar sig en närmare titt.

Till sommaren,
kommer Min Dräkt att skifta färg (o:
Lite rödare, sedan mer åt det bruna hållet...
...precis som en Kameleont...Flexibelt.
Det är bra att ha den här kameleontförmågan...
man råkar inte så lätt ut för eländes elände.
Istället kan man ägna tid åt livets mening... alltså ätaskitasova o fortplantning!
Det är bra att ha förmåga att passa in !
Man kan verka i lugn o ro.
Exempel:

        
Vid en första anblick ser Allt ut att vara i sin ordning!
...
...eller???...
...
Nä just det, vid närmare titt ser man en procelyt som inte hör till soffan!

-Myyyyyyyyyyyyysigt, tänker lurvtussen! (o:
-Smider planer, tänker matte! )o:

* * *


Nedan, ytterligare exempel på god förmåga att smälta in...
I husses parkas finns ett härligt foder all krypa in i....
Najs (o:


Vet ni?
Nu ska ni få höra...
Jag och lurvtussen ska börja på kurs... ... ... ...igen...
Trumvirveeeeeeeeeeeeel...
...
TÄVLINGS-LYDNAD! ! !
Tadddaaa! ! !
ha haa hahaha *skrattar nervöst...
Ja, jag är den leende depressionen, oerhört bedrägligt detta skrattande...
(o;
Tror knappt det är sant att VI ska träna lydnad-med-sikte-mot-tävling, men så är det!
När mailet,
från brukshundklubben kom blev jag helt nervös... munnen torkade, blicken började flacka o jag trummade nervöst med fingrarna mot bordet.
Kände ICKE någon hunger! (dé vá illa)
Asså,
fattar inte varför hela kroppens försvar sätts igång för detta? jag har ju själv valt (?)
FAttar inte varför jag då väljer att göra sådant som jag inte kan... när det gör mig så nervös o orolig.
Men,
jag vill ju inte stagnera - heller inte blotta mina brister.
...
enligt självanalysen är det just det jag får jobba med då... alltså det att mäkta med att visa upp mina "brister" vad gäller hundträning och det inför publik dessutom.
Lite fakir över det hela?
Jorrå ...
Som bekant är inge(n) fullfjädrad från början!
Undantaget käraste sambon då,
som menar att han är något utöver-det-vanliga, född mitt i Europa som han är...hee..
Nu ska ni ska veta att med Mitt-i-Europa menar han...
HÄSSLEHOLM!!!???
ha ha..

På tal om fakir,
så är sambon inne på spikmatta... fattar som vanligt inget av detta med hälsokosttjosan... men han menar att det frigör endorfiner.
Drogas utan droger, det är toppen!
(o:

En god vän,
till mig gick på Yoga men fick skrattanfalll när de skulle säga -Aoooommmm ni vet och så svävar man "litta" över mattan med korslagda ben...
Hon åkte ur klassen!
ha ha ha
ja man måste öva, öva öva innan man utsätter sig för STÖRNING hahaha...

Annars,
tror jag mycket på att utveckla sin inre förmåga o närheten till sina tankar.
Man blir vad man TÄNKER!  tror jag, kanske lite vad man äter också, men mest vad man tänker.
Så,
här får det sättas igång med Mental träning, målbilder osv inför vidare spektakel på lydnadsplanen...
Tjolahopp!
Fattar ni varför jag oroar mig? ...

-Det är möjligt, det är möjligt, det är möjligt...
att få ordning på detta speedade väsen!

/m

-Värre då, att få matte fokuserad o tydlig skulle jag vilja säga! Vov, vov!
/n

Trädgårds(mar)Drömmar...

Vi ska sälja vår koloni!!!


..sägs det i alla fall...

Vi har ju numera ett litet gathus...
så alla,
(nåja nästan)
vi känner säger att:
-Då MÅSTE ni sälja kollo! för man kan INTE ha två trädgårdar!
Det är Jäääääääääättejobbigt!

Undertecknad började nästan hålla med om ovannämnda och tills sist lade jag ut en annons på blocket!
"Säljes inklusive trevliga grannan blabla osv..."

jaja

Några har ringt,
några har också kommit och tittat...
men...
den enda känsla jag har inom mig är:
-Snälla, snälla hoppas att de INTE vill köpa...
Jorrå så är det!
vill inte... inte.. inte...

  

Förra lördagen,
 skulle en gubbe som hette Bosse, komma och titta och därför for jag och sambon iväg ut för att räfsa lite löv så objektet skulle se mer representabelt ut...
Min telefonlur ringde i jackfickan medan jag gick där o räfsade,
Det var Bosse!
Han bad så mycket om ursäkt och berättade att han hittat ett annat ställe.
-Nämen OOOOOOOOOOOOhhh vad ROLIGT! sa jag
och gratulerade höglutt medan jag hoppade jämfota på gräset bland alla löv.

jag är nog den enda som har en stuga på blocket,
men som blir glad när ingen vill köpa!

Tänker,
att jag vill sitta under vindruvorna ännu en sommar och svalka mig med något kallt att dricka...



Våra trevliga Grannar traskar förbi och frågar:
-Ska ni sälja?
-Näääää, svarar jag!
haha då ser de ut som fågelholkar.
-Men, är det inte er stuga på blocket?..
-Jooo
(o;
hahaha
många skratt har det blivit och jag har skoj. (deppet släpper, hööööööööör ni)
Sambon säger,
jag citerar:
"Maria, du behöver INTE vara orolig,
det är absolut ingen risk att kollo blir såld,
 eftersom Du satt ett förjävlahögtpriiiiis och skrämt bort alla kunder"


SAMBON är den som klipper TVÅ gräsmattor alltså... och jag medger att det ligger något i hans uttalande!

Igår,
satt jag uppflugen i äppelträden o kapade grenar som var på väg till himmelen!
HÄRLIGT!!!



ville inte sluta så det blev nästan mörkt innan vi kom hem



Vovven försökte smita ut (rackarn)
men jag hade örnkoll!
...såg honom allt och han kom direkt när jag kallade!
Duuuuuuuuuktig vovve.
(o:
Kanske sådant som kallas FJÄRRDIRIGERING?
Vem vet?...

Fåglarna kvittrade medan den store SorkfångarNiño jagade möss runt huset. Mellan varven fikade vi invid söderväggen.
Härligt liv
Här ska inte säljas...


-Tycker INTE jag heller!
 
 
-Ska man klippa gräs på två ställen en sommar till???
dé é frågan...


-RÄTT LÅT blev (bara) TVÅA!
(o:

REN-OVE Ring



Vov!
Hur är läget med er alla?

Med lilla mig är det toppen
men,
matte är en mes
hon har ont i halsen och är febrig.
Hon är sig inte lik kan jag säga ...
Traaadig är vad hon är och hon skickar ungdomarna att gå ut med mig!
För hon fryyyser säger hon..  Ack ja, inte mycket det fina tål.

Medan hon ligger på soffan o kverulerar passar jag på att sno datorn.
Hon märker inte det i alla fall
he
får man hoppas?
svälj
...
måste bara kolla en extra gång...
vänta
,,,
,,,
Hee
allt lugnt
hon har lindat in sig i HIF halsduken som hon påstår hjälper mot det mesta?
Oj,
det där frågetecknet borde jag nog sudda ut ,,, om jag vill ha livet i behåll..
men fasen jag vet inte hur man gör för att sudda?? Oj oj där kom två till!!! HJÄLP nu har jag klantat till det...
Hmmm
det får vara så länge...


I mattes mappar, hittade jag jättemååånga bilder på mig själv (o:
Najs!
Jag är rätt snygg i min frisyr om jag får säga det själv
((o;

En mapp heter Ren-Ove Ring eller något i den stilen ...
trodde först att matte hade ihop det med någon renskötare eftersom hon skulle ringa denne Ove, men så var det nog inte. Hade annars varit skoj att prova valla renar (;

Däri mappen hursomhelst,
fanns bilder sedan människorna grejade i köket!
Asså... den tiden hade jag nästan förträngt.
Fatta så tråååååkigt det var för mig.
Det hela börjde med att matte icke gillade luckorna i köket...
E det nåt fel på Skavad obehandlad fur?
-De är sååå fula, sa hon och sedan stack hon o köpte färg o drog igång med målning
Hon målade o målade o målade...



Under tiden spanade jag efter tikar
(o:




...Efter två lager färg ångrade matte sig.
Sa att hon liksom inte fick luft i det trånga köket,
det fanns för många skåp!
Inte en enda själ höll med henne.
Men hon är envis min matte..Just ask me! I know!
Så hon bad några killar riva ner de nymålade skåpen, sa åt dem att kakla istället för DET är snyggt, samt att de måste rycka bort en gammal vattenblandare. Så designade hon hyllor - som hon nu hela tiden skryter om - Marias Italian style så nu kan VI ALLA se glas o koppar direkt utan att öppna luckor...
Det tycker jag är jättebra..?

... jag fick fortsätta vänta o spana vidare...



Husse,
 
var inte bättre han!
Han -Gillade inte fjällpanelen! i köket och tapeterna hade han stora invändningar emot...
Fattar inget av detta? (oj, där kom frågetecknet igen)
Partiet med blå blommor mitt i stänktapeten var ju riktigt snyggt o modernt,
ja rent av Innovativt...
Coolt uttryck för att komma från en Pumi inte sant?
Bröt liksom mot det vanliga... tapeten alltså!

Meeeeeeeeeen,
det innovativa fattar inte mina människor...

Husse gillar förresten att bära runt på sin spleijjjs-nya SKRUVDRAGARE och "Skjuta från höften"
tycker han är särdeles skoj.
Gäsp,,,
Hmmm
människors humor...
zzzz
...
Här är Husse med skruvdragaren!



...Dryyyyyygt detta...
Inga fler tikar ute heller så sent på kvällen,
jag hällade mig istället...
på samma post!




sedan kom de,
matte o husse
och pausade på golvet tillsammans med lilla mig.
En gosestund sitter alltid finfint!


(O:

Här är lite före o efter bilder
     
BEFORE - AFTER

  
BEFORE - AFTER


-Hjäääälp, matte börjar röra sig borta i soffan! ! !
Hon ska säkert hämta Panodil .. känner inte honom men hon har hotat att hämta honom flera gånger i helgen,,,
jag får se upp... har inte sett honom än men man vet aldrig...
* * *
Bäst jag smäller ner locket på lappen
Inga långa adjö denna gång
-Arrividerci
(o:

* * *

I Käppastan

Äter ginseng EXTRASTARKA!!!
 ...

och jag är
JÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄTTEPIGG!!!

((O:
TJOHOOOO...
...

Nä,
bara skojade...
är inte ett dugg jättepigg utan mer mittemellan.
(det har gått framåt)
Man kan säga att jag liksom ser ljuset men gitter inte hasa mig ditåt.
Tog mig dock till hälsokostbutiken häromdagen (det var längesedan) frågade efter något stärkande och köpte Ginseng, funderade skarpt på att köpa något undermedel mot pms också eftersom de demonerna inte är att leka med...
Precis när jag tänkte öppna munnen o fråga om sådana piller, märkte jag att det stod två damer bakom mig med jättetrattar till öron!!!
Näminsann,
orkade inte med tanken att de skulle höra om mina bekymmer så jag blev förstummad (-Konstigt nog! säger sambon) och stod tyst och halvgapade...

Blek e jag också...
verkligen...
Hälsokostbiträdet såg däremot äckligt pigg ut, när hon frågade: -Om jag ville ha något annat?
Solbränd var hon såklart, biträdet, en strålande lysande hy och klar blick! Hemskt.
De borde ha någon som såg lika trött ut som jag, så man liksom kände sig på samma våglängd... då hade jag kanske frågat efter pmsmedlet jag behöver.
DE HADE TJÄNAT PÅ DET!
Ja, ja
detta går ju över med ljusets hastighet så att säga...
bara att vänta...

Ungdomliga biträden,
är annars kul att iakttaga tycker jag.
Kära systern min,
bodde ganska många år i "Malmé" och där i "Käppastan" utspelade sig följande i en Lindexbutik.
Syrran skulle köpa strumpor, jag var väl som vanligt pank så jag stod och drog i en REA-korg invid kassan då en mycket, mycket gammal och mycket, mycket galant dam, kom glidande, i sakta gemak, fram mot kassan.

Knotiga smala fingrar,
med lite för stooora guldringar (sådär så stenen rullar in i handflatan istället) höll om en blankpolerad käpp och en liten lack-svart handväska dinglade på armen. Hennes sammetgröna basker satt piffigt på sné och nylagda gråblå hårlockar stack fram.
Hon hade en makalöst vacker lång kappa med stickningar i matchande ton och korpsvarta snörskor med klack.
Denna paranta, galanta madamé,
kom fram till disken, där ett biträde på "typ" nitton? år hängde eller rättare sagt halvlåg tvärsöver kassadisken. (undomlig trötthet, ack, ack! jag ger den min sympati)
Bruden,
för det kan man kalla henne,
hade jäääätestora guld-creolringar i öronen som dinglade och blekt, blont, långt hår.

Detta var,
innan mobilernas intåg så bruttan tuggade istället på fyra Hubbabubba (då har man att göra! eller var det Riff?).
Damen lutade sig fram mot flickan och viskade med låg, förtrolig ton:
-Har ni öllebucksser?
(*ok, jag översätter-Har ni yllebyxor?)
Bruden som låg över disken, blåste i samma stund den största tuggummibubbla jag någonsin skådat och när den sprack (!) ryckte damen till av smällen och backade ett halvt steg, liksom för säkerhets skull...i sina svarta klackaskooo.
Tuggummit täckte halva ansiktet (tänkte, HON KVÄVS NOG!) o det tog en stund att för henne att resa sin halvliggande lekamen från disken men det gick och hon samlade ihop tuggummi-klibbet med högran.
Hon tittade sedan flackande blick, runt i butiken, hostade o harklade lite nervöst och skrek sedan alldeles för högt och totalt utan diskretion:
-Menar dö taaaaijjtts ellårrr???
varpå hon lade hakan i händerna o stöttade sig mot disken på armbågarna.
Hon drog ut tuggummit mellan tummen o pekfingret... det blev ungefär en halv meter... hon snurrade halvmetern runt fingret och änden slog i disken de två första varven...
hon stoppade slutligen tugummi-snurret på fingret in i munnen och började tugga o smaska igen med öppen mun...
Damen skakade på huvudet, himlade med ögonen, vände på klacken och gick med bestämda steg ut ur butiken med sin magra lilla näsa i vädret.
ha
så kan det gå...

Detta är mitt kortaste inlägg genom tiderna,
ska skona er nu
Nu blir det tacos och Let´s dance här.
Hääärliga fredag.
ps.
Niño kan lägga sig under gång! ds.
Något går framåt i alla fall.
(o:
Trevlig helg!

...
...
aaa..
jag kan inte sluta reeeedan...

Lite bilder också såklart
höll på att glömma (o:
Vad vore ett inlägg utan bilder?

Här är vårfloden!
Klicka!

Funderar, by the way,
(bli inte oroliga nu, ska inte förlora mig i ord igen hi hi korsar fingrarna bakom ryggen)
på att göra canvastavlor till väggarna här hemma, det är nämligen tomt på dem än...
Alla som ringer hit säger att det ekar!
Sambon vill icke göra hål i väggarna. Han är märkligt livrädd för det? Inte spika o greja som han säger förrän vi är säkra på vad som SKA UPP!
Hmm...
men jag säger som Simon o Thomas (inredarna på TV ni vet)
-Bättre, att tavlorna hänger rätt, än att man har hål bakom!
-Nobody sees that anyway!
haha kvittar väl att det är lite perforering bakom alsterna.
(o:


Kan inte denna bli bra??? (klicka) ett bi och lite sommarzumm från kollo..
(notice rååsa inslaget Lotta!)
nu e de
slut
hepp!

Vårvinterlooovheterdet

Vårvinterlov
...visst är det ett vackert ord?
Det heter sportlov nuförtiden och man förväntas sporta då? Typ inomhus?

På min tid,
åkte vi skidor o *tefat (*pulka för utsocknes) utomhus när vi var barn och det hette Vårvinterlooov!
Man blev insmord i ansiktet av mor med NIVEA, röa kinder fick man o lovikavantarna man stickat i syslöjden var fulla av snöklumpar o smågrus...
Jag åt upp dem!
Snöpärlorna utan grus...

Minns,
nooog sällan... förlåt att jag fullkomligt förlorar mig nuförtiden i "förr" ... det har med åldern att göra antagligen,,, förvedningen tilltar alltså ha ha...
Jo, jag minns,
hur enkelt det var att slita hål på en pulka...  för när jag var liten var det jämt mer grus o sten än snö i backarna och icke något före att tala om... trots, man förberedde allt vad man kunde i vallaväg... dvs stearinljusstumpar fram !
Ooooh...
va vi gnéééd, o gnéééd med stearinljusen i källaren. Vi ansträngde oss till det yttersta! Svetten lackade under Stiga-toppluvan och håret kliade i nacken.
Fick man kramp i ena armen, o det fick man, fortsatte man med den andra! Vilken entusiasm o vilken motivation!
Man ville ju åka fooooooooort!
Sa till slut till kompisen;
-Nu får det räcka! Vi måste ut, innan snön smälter!
(nu snackar vi alltså snödjup á en till två millimeter)
Ha, ha efter ett sådant uttalande vet man att man är *redig (* betydet äkta  alltså för er utsocknes) skåning!

Ja, ja...
allt gniiiiande till trots blev det väl inte så särskilt mycket bättre, men i alla fall )o:
Vi varvade tefatsåkning, med längdskidor från Edsbyn eller kälke, en sådan där fin i trä med medar, ratt o en bra broms! Drog man i den var det som att plöja en åker! Riktiga djupa fåror blev det i backen.
Man undvek att bromsa för alla blev sura över att man Skitade ner snön med jord och där var ju inte så mycket att ta av...
Istället åkte man rakt in i en teglad baksida av ett garage.
Tuuur man överlevde säger jag bara.
Detta var innan Stenmarks tid, men det känns som vi ungar på gåden myntat begreppet!

En gång åkte vi nerför Terasstrapporna i brist på annat (snö)....
Där gick det undan i och för sig!
Tjohooooooo
((o:





Detta är INTE SNÖ utan skum!
Men vi Helsingborgare gillar klart läget!
Alltid "någon" som häller i diskmedel i fontänvattnet och det piskas snart upp till enorma mängder.
Liiite kul hihi
Obs! Det är INTE jag som gjort det, visserligen var jag busigt barn men neeej...



En terassbild till! Är visst inne i ett STIMM...
Den är speciellt för DIG Helene!
GLÖM INTE att förstora (o:


Bakom ishallen,
i skuggan var det lite mer vinter...  än på gårdarna mellan hyreshusen där vi bodde.
Ismaskinsskrapet tömdes där bak i en stor hög och "Berget" låg kvar länge innan det smalt...
På försommaren(!) hände det att vi tog varm chocklad o kanelbullar med oss i en Tempo-plastpåse, ja jag hade ingen ryggsäck, men dock vita pjäxor med turkosa snören som jag fått av mormor och morfar. De turkosa snörena hade extraknutar på tre ställen där jag råkat dra av dem när jag snörade dem för hårt,...
och så satt vi på isberget och njöt.
Nä, vi skånebarn har inte precis upplevt så mycket vinter, men så bor vi ju nära kontinenten i gengäld!
Hee...

I år,
blev det snö här nere under lov-veckan och det blev sååå vackert med ens.
(jorrååå Anita!)
(o:
Knirr, knarr...
under kängorna och gnistrande vackert i solen.
Niño blir tokglad i detta väder! ! !
Nä,
nu måste jag gå o pinka, det var ju tusan vad jag babblar länge...
Vänta lite bara e strax tillbaka...
...
...
...
hopp   ! !
...
...
upp....
...
...titta vänster ...titta höger...
...

Vov!
Äntligen...
lääängesedan man fick chans att komma till tals här vid tangenterna!
Ville nämligen passa på att höra med er andra doggar ...
asså..
- Har det kommit någon ny sorts leverpastej eller?
det snackas här hemma, heeela tiden, om champinjon ..någonting??? É dé nån som hört något?
Ny smak??
hade varit fint med lite omväxling...
Matte har LANDSKRONApastej förjämnan och den äääääääääääääälskar hon!
He, he...
DET ska jag berätta för Caoch-Göran! Karln är ju Boisare av kaliber och det reeetar matte som ju inte ens tål hans svarta vintermössa med klubbmärket i pannan som ni vet.
Matte, skulle självklart icke medge detta faktum -alltså det att hon gillar "Boispastej"- utan helt enkelt blåneka och ljuga totalt obehindrat.

By the way...
såg ni att Coach-Göran var med i senaste numret av Hundtidningen vi får? Man känner sig nästan lite världsberömd hi hi trots vi fick vara med bara pga att min matte är så trögfattad o har dålig tajming ... DET behöver man i och för sig inte basunera ut jue...

När vi nu ändå är inne på mitt favoritämne,
leverpastejer...
...kom att tänka på en historia som utspelade sig i våras, har jag berättat det? Jag hittade en mobiltelefon här i MITT kvarter.
Den låg precis där jag brukar pinka revir och tur var det att jag såg den där när jag lyfte på "skånken". Precis när jag skulle till att pinka ... då började det spela en glad melodi under benet???
Jag kom av mig o då fick jag syn på mobilen.
Jag visade fyndet för matte...
Hon berömde mig mycket, jag fick extra frolic (o; och sedan ringde hon tösen som ägde luren och vet ni vad?
Denna flicka kom nästa dag och med sig hade hon hittelön,
till MIG ! ! !
ARBOGA pastej!

-Wooooooooooooaaaaaooooo!
En HEL paket till bara mig... Mmmmm
Det var sååå snällt o jättegott!
Ja ja
Aj då, nu kommer matte!
Swisch, swosch ...
ner-under-bordet
snabbtsomfan!
Zzzzzzzzzzz...
zzzzzzzzzzzzz...
zzzzzzzz...

-Jag seeeeeeeeeeer dig dummer!
-Zzzzzzzzzzz
Zzzzzzzzzz
Zzzz *kikar
med pyttesmal ögonspringa.. zzzzzz.....

så lurvtussen har varit på tangenterna igen?
Fasen,
vad grusiga de är nu....
Kan inte lämna laptoppen med öppet lock, borde veta bättre...

Vad har kröllet skrivit om nu då???
Jasså,
den lille gynnaren tror att det är nån champinjon-pastej?
Nä,
det är Champions leauge,
vi talar om i familjen!
STORE husguden Zlatan var ju i stormöte igår! Lika mot United... Tack vare deras duktiga målvakt Ceasar... Får se hur det går i returen.

Avslutar med lite vårvinterlovsbilder...


Hon tjatar om F_O_T!!!  som en furir...
men
 det lönar sig verkligen att göra som matte vill!
(läs KÖTTBULLE)



Wroooooooooooooooooooooooooooooooom
-Se uuupp i kurvan...............






Nu,
ska jag se på "Det Okända" o bli "litta" mörkrädd på köpet.
kram till er alla
m
...
...
...
Vov!
N
(o:

Sjugångeråtta

Har haft träningsvärk i fjorton dagar!
Fyrtiominuterspasset på bandet tog nästan kål på denna lätt grånade madame.(o: he he
I Måndags morse var det kallt o snö.
Hittade mina tjockaste ullstrumpor på fjärde trappsteget och tog på dem där i trappan. När det var gjort hade jag glömt att jag stod fyra steg upp och trampade liksom rakt ut i luften!
Jävlar vad jag svävade där ett tag!... mellan tredje och andra steget hade jag riktigt "häng" i luften a la TV-räddning och tänkte: Detta kommer att göra ont!
Braaaak ner i marmorgolvet på min fina mosaik-kompass som jag tvunget skulle ha fast den kostade kosing!
Jag hamnade i nordöstlig riktning och gled vidare mot silvervasen jag köpte innan jul, fan tänkte jag medan jag gled, den var DYR den fina vasen.
Kaboom!
Där tog det stopp, invid elementet med en klämd vas mellan benen och en ljusslinga över huvudet i nordöstlig riktning.
AJ aj aj
Jag såg stjärnor, hörde ljuuv musik o fågelkvitter!
På tal om ljuv musik, det är ju melodifestivaltider nu. Gillar ni Ugglas Snälla, snälla, snälla? cool tycker jag!
Sonen tycker den är lika hemsk som hennes stövlar. Ha ha... Härligt tänker jag, hon är lite Pippi liksom.
Vill man ha sådan färg på stövlarna så Varsågod!
Min fröken i Kommunala musikskolan hade lila plyschdress, dé ni!
Dé va tiiider.. när både lärare o lärarinnor gick klädda i lila plysch. Glassarna hette Iskalle och Trisse och det fanns bara en kanal på Tv så alla hade alltid sett samma program...

När det var dags för musikundervisning i klassrummet kom fröken bärandes på en stor grå väska. Den ställde hon på katedern och klickade upp spännena, ett i taget... klick, klick! Skatten blottades:
Musikinstrument! Tjohoo!
Det var stort!
Dööökul tyckte jag.(o:

Triangeln var en nitlott förstås... men, tamburin med eller utan småcymbaler Wihii! ! !
Gurka
rasp rasp hur coolt som helst och...
...
...
...
Blocket!

...Minns ni blocket?
Asså, om triangeln var en nitlott så var blocket total förnedring.
Det var väl för fasen inget instrument!
Bahh...
löjligt att sitta o slå på den träbiten, medans de andra skallrade med åtråvärda tamburiner.
Nä fy,
när fröken frågade vem som ville spela på blocket idag? flackade alla med blicken eller tittade ner i bläckhornet på bänken haha...

Om man ville,
fick man gå på extra musiklektioner förlagda till skolkällaren. DET ville jag!
På dem fick man springa runt, runt, runt med olikfärgade jättevackra silkessjalar i händerna och de svävade omkring oss. Allt i takt eller för all del otakt (gick bra vilket som) till trumma och "musse-fröken" hade sitt knall-lila plyschställ. En enorm sparkdräkt.
Jag älskade det!
Ljuva sjuttiotal.
Tuta block flöjt fick man också och samma fröken log. Snacka om tålamod!
Minns ni de där stora piprensarna man rengjorde flöjterna med efteråt? De var nästan bäst tyckte jag. Snygga färger ha ha och alltid var jag avundsjuk på att kompisens var vackrare i färgen...

Jag var rätt bra faktiskt.
(o:
kände att jag kunde och blev glad. Inte alls som när jag skulle räkna... Ack o ve! Min småskolefröken Stina Nilsson sa till mamma att:
-Maria ska inte stå i affär i alla fall!
Väldigt tydlig var hon!
Uttalandet var naturligtvis inte (?tror jag iallafall) menat för mina små öron. Men,,, jag hörde och sedan dess har ångesten hängt över hjärnan var gång jag ska räkna ihop något.
Min snälle sambo säger ibland att:
-Hon hade rätt! den där fröken Nilsson!
Hygglo!

Men,
morfar tragglade fyrans tabell med mig så den sitter som en smäck! den samt sjugångeråtta som bonuskunskap ha ha,
Morfar
lärde mig också att spela en marsch på mandolin (dé ni!) och en på blockflöjten. Vi varvade musiken med att äta clementiner från mormors skafferi.
Mmmm...
Livet lekte, när jag satt i deras röda galonkökssoffa. (med utsikt mot Olymia! inte konstigt man e HIF are hehe)
Noter, mandolin, blockflöjt, fyrans tabell, sjugångeråtta och clementiner. Allt medan Lisa tittade på. Vad kan man mer önska sig?
Lisa,
tror inte jag presenterat henne? var trasdockan i mitt liv. Hon var mitt allt! med henne pratade jag o hon svarade.
Söt var hon,
målat plastansikte, tittade liksom lite snett åt sidan hela tiden...röda flätor under en blå huva som satt fast, rödblårutig klänning (HIF går igen he he) och rödvitrandiga ben.

Kolla här, kuriosa! Jag, Lisa o Guldlock.
(o:
Skrållandockor var egentligen det som gällde på min tid men en sådan fick naturligtvis inte jag, för de var dyra. Det var bara att gilla läget. Dockvagn fick jag inte heller av samma anledning men hade en docksäng i ljusblått trä som jag var himla glad för.

Lisa fanns kvar fram till åttiotalet,
hon tronade på soffan, men.. gick ett dystern öde till möte.
Fanny, vår (söta?) golden styckade henne medan jag var på jobbet. )o:
KATASTROF GRANDE! hon stirrade förmodligen för länge med sin påmålade blick på vovven från sin utpost.
Hon rök hursomhelst
stackarn
och det  tillsammans med en gammal halmbock. Det röda halmbocksbandet var allt som återstod, det låg i en kringla innanför dörren, resten av lägenheten liknade ett stall...
Ja, ja Fanny må vara förlåten,
hon var världens snällaste ...
annars!

Ikväll Alla Hjärtans Dag
Vi ska vi ha gäster!
Äta gott, spela Guitar Hero (hoppas de inte läser bloggen för det är en surprice) och ta en öl. Nu får jag ut och handla lite komplement. Citoner och en strömkabel (hmm..råkade kasta en i ett städutbrott he he)
Kanske lite alla Hjärtans hjärtan i choklad?
Här är två av mina Hjärtan!

Niño är mer glad för ostbiten än för husse?
(o;


Kronblom & Kronblom?
Detta är ingen svårfångad ÖGONBLICKSBILD kan jag säga!
En i hemmet välkänd posé
Trevlig Alla Hjärtans Helg
(o:

Vååååårruset...

Tänkte, (jodå, ibland så!)
...att nu när löningen dimpt ner i brevlådan kanske man skulle passa på att investera i något från hälsokosthyllans arsenal. Allt för att få bukt med hårdaste vårdeppsgreppet!
Det är inte jaaaag detta seeeega!
)o:


Upppiggande,
välgörande Krummelur-jag vill inte bliva stur-piller till lagom trött, blekt glåmig medelålders kvinna? Finns mirakelmedel månne?
Ha
-PMS motverkande undermedel behövs! säger sambon!
(har hört det förr och en gång ville han tom ge mig sådant i JULKLAPP!!! fattar ni??? men, där gick minsann gränsen! ICKE! )
Fan trót!
Sambon, ligger i och för sig risigt till var fjärde vecka ((o: så kanske... finns något uns sanning i uttalandet?...
Något superserum sedan mot nattliga övergångsbesvär så man kan få sova någon gång utan swimmingpoolkänsla, (nåt absorberande sexigt nattlinne kanske eller dykardräkt rentav, nej förresten, det skulle innebära familjerådgivning och vi har inte råd trots räntornas nedgång)
Till sist vill jag satsa på en utslätande-jämnande-ifyllande dyrlyxansiktscremé dé lá créme instead of skalpell och slutligen brun kulör till de grå (inte vovvens då).

Men nä...

jag vet hur det blir:
Extrapris-köttfärs från Ica Maxi o Sallad från Libanesiska grönsaksaffären. Billiga fullkornspastafjärilar mot ifylld rabattkupong (I hate rabattkuponger) och en påse Frolic för unge Herr Gråbens eventuella framsteg!
Just så blir det...

Sanningen att säga börjar vår-deppot faktiskt att släppa taget! Liiiiiiiiiite i alla fall...
Tror jag åtminstone...
Hör här:
Jag blev så himla trött på mig själv förra veckan, ja jag blev nästan förbannad ....
I min "kreativa" ilska beställde jag något från bokklubben och tänkte:
-Nu jävlar!
Ska jag orka träna vovve måste jag ju själv vara pigg.

Sedan ...
steg...
...lilla jag
...
...upp på löpbandet i jobb-gymmets källarvalv ! ! !
Wihiiii
Kuta, kuta, kuta tänkte jag bara!
NU,
gör jag slut med latmaskeriet!

Var totalt färdig o slut efter tjugo minuters "rännande" på det svarta "kassörske-bandet" som rullar runt, runt
och

JÄTTE-nöjd!
Somnade sedan i soffan till Let´s Dance! (var nog när Hasse Aro var på tiljorna..asså han é inte bra! inget liv i honom liksom... Säger vem? ha ha)
(o:   Zzzzz.......

Så kom beställningen från bokklubben:
Ta daaaa (trummvirvel...)
"Träna en kvart om dagen med Paolo Roberto!"
JUST DET!
HAN o jag! är det numera.
en kvart,
är lagom för medelålders latmaskar tänkte jag,
det kan jag klara utan att ge upp
för det är ju liksom meningen...
att det ska vara ihållande...
då kommer resultaten!
sägs det...

Så nu är jag flugvikts amatör boxare! in my small kitchen  ((o:
Ha ha haaaa
trodde det var helt annat upplägg men vafasen:
-Skuggboxning är INTE fel!
Jag lovar!
Numera,
står jag vid spisen och jabbar!
Yeah, yeah!
Fotarbete, fotarbete ... Balans,,, koncentration...focus...

Tjoff!
där kom en vänster och en högerkrok
...
Fotarbete, fotarbete... osv... osv...

Jodå...
Utgångspositionen,
är viktig i boxning (precis som i lydnads) Balans o fokus...
en garde... (hör på boxaresset som nu hållt på i en kvart ha ha)
...och Akta er!
för min Raka höger med kraftigt skjut från höften.
DEN är inte nådig!
Övriga familjen anser att undertecknad icke är klok! och tittar bort när de ser mig i aktion naturligtvis.
Jag svarar bara att:
-PAOLO,
t
ycker detta är bra!
och
det
tycker jag också! sådetså.... jabb, jabb swisch swoosch (sambon duckar, ... nära ögat)
-Ner på golvet och Ge mig femton! galer jag. (killarna himlar med ögonen o går)
Då menar jag armhävningar
ack, ack, ack...
Är verkligen skitkass på sådana... har alltid varit.
Tyvärr.
Min fysik sätter hinder...
Har så smala handleder att jag alltid haft barnstorlek på armband. Men, men TEKNIK lär ju göra sitt till så:
-Trettooooon, fjooooorton,,, feeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeemtooååpust, pust, pust KABOOOM raaaaas...
sanningen är att jag bara orkar typ EN enda ordentlig armhävning sedan håller jag på att få hjärnblödning o svimma! ...känns det som i alla fall...
Dock,
kan Allt bara bli bättre!

Nu är jag positiv och i skrivande har stund har jag för andra gången kutat på bandet (i hela 40 minuter denna gång)

Boken har jag ställt bredvid sängen så det första jag ser när jag vaknar är:

Paolo

Vilken uppsyn va!?

-Ja ja Paolo!
-Jag SKA!!!

Förresten...
Våren är här!

Snödroppparna blommar, fåglarna sjunger och solen skiner!
Nu släpper jag vårdeppet!
-Ner på golvet o Ge mig femton!
(o:


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0