I Sanktas kulvert har det hänt mycket...

Här kommer ett snabbt lunch-inlägg

Ni aaanar icke!

Har suttit i kläm i en massagestol!
Jovisst, vi har en sådan här på jobbet...
Har länge funderat på att testa...
men,
det har inte blivit av.
Men i måndags,
tänkte jag som så att efter fem veckor i frihet kan en mjukstart väl inte skada...

Fast helt knäppt att lägga sig  i en maskin sådär...  tandläkarstuk liksom...

Nåväl,
jag fattade mod och klättrade upp o i stolen (jo den är STOOOR) och kollade genast in en spännande instrumentpanel som inte var så liiiite månbas Alpha inspirerad.

Började med att trycka på en knapp döpt "Ottoman"..
DÅ! 
tippade stolen snabbt baklänges! Ohh ... jag "flög" bakåt liksom handlöst och eftersom jag har obefintliga magrutor kom jag liksom inte upp igen.

Happ... det är såhär de ligger .. ottomanerna... tänkte jag i mitt fortfarande stilla sinne.

manöverrymdpanelen fanns förutom Ottomanknappen förinställda lysande programknappar, uppmärkta med romerska siffror.
"Deep" hette en av dem. ..
Ha, ha dé ni...
(o;
...eftersom undertecknad, anser att fjuttande inte är lönt, ska det vá ska det vá ordentligt, annars är jag hellre utan, så blev det  traditionell (antar jag) Ottomansk liggande ställning och ett klicketiklick"Deepknappen" med lilla pekfingret!
Piiip lät det
...
......
.........

Ohooooooohoooooo..........
Ja, jäääääklars säger jag bara

Stolfan  tog över min femtiosjukiloskropp, inklusive mina spretiga magra fula fågel-ben med en styrka som om jag vore den där Magnus som vann Let´s Dance.
Den pressade ihop benen från knäna o neråt så det gjorde ont och därmed satt jag fast i en sorts märklig stas.
"Stora kulor" började scanna  in min ack så sneda lekamen...
Tänkte;
Detta fattar inte en maskin jue... -scolios alltså- mätningen kommer att slå fel och jag kommer att dö!!!
Från hjässan o neråt mätte den,
det var inte skönt kan jag säga och fast som i ett skruvstäd satt man. Blicken flackade runt  rummet, på väggarna registrerade jag att man valt enbart stilla konst.

Fyra (IKEA)-tavlor (visst är det andefattigt..),
med luuuuuuuuuuugna motiv såsom;
... Gisten eka  invid  vass på kav-lugn brunsvart sjö (mycket hummus, eller vad tror Fakta-Fanny?), förtöjd med urgammalt rep vid en knagglig  brygga. Alles in sunset..  the end liksom...
...Höstanemoner i kvällsmotljus...  ena kronbladet är  på väg att falla av ... liksom ett sista andetag...
...Sanddyner med sådant där vasst otäckt gräs som skar hål mellan tårna när man var liten, en okänds fotspår fortsätter ut mot horisonten mot oändligheten... ja jag behöver väl inte tillägga att stranden var fotad i kvällssol o motljus?
Faktiskt,
har jag glömt vad den sista hade för motiv... (sådant retar mig, får nog dit o kolla ...)

Jahapp,

som sagt så låg jag där,
under stilla lugnande konst i Sankta Marias kulvert, -där mer än en personal blivit mördad under tiden det var mentalsjukhus (2st),
fastklämd i en märklig maskin och med noll koll! Låst dörr, ingen kontakt med vare sig dagsljus eller folk.
Allt annat än lugn infann sig kan kan jag meddela!
Jag är lycklig nu,
som är kapabel att skriva på min lunchrast,
trodde ett tag att jag aldrig skulle återse ljuset!

o med dessa ord vill jag önska er alla en riktigt skön helg för nu är min rast slut!
Måtte vi få sol på våra näsor, det kan behövas.

Tänk att en vecka gått...
livet strax efter semestern vill man ju sällan tänka på...
det var ändå en himla bra vecka...
Zlatan ... var höjdpunkten (ja jag vet han är MFFare..men det é helt Ok Helene) gjorde storartad entré på  Barcas gräsmatta ... Han e ju bara Bäst! 60 000 på läktaren, milde himmel, jag rös! Våra kära skåne-pågar som e så duktiga o får vara med i Barcelona...
Vi kunde ha ett eget landslag, vi skåningar?...
(o:

Snart är det jul!
...undrar var jag ställde julgransfoten?


Skoda-gogo på vischan och en fantastisk kartläserska.

Mormor lärde mig spela cittra,
har jag berättat det? (har jag säkert...)
Jag satt uppflugen i hennes knä under en förgylld kristall-lampett och oooh...  vad den sken grannt.
Det blev ett makalöst tjusigt vintergatan-mönster på väggen...
Helt annat än energisparlamporna som sambon (läs gärna energiministern) gillar skarpt o envisas med att använda... Man ser absolut ingenting säger jag bara!
Självklart, spar sådana lampor på miljön - de ger fan inte något ljus!

Hursomhelst,
förutom tingeltangel-lampetten till höger, hängde rakt fram över cittran en oljemålning i tjock svulstig guldram. Ett motiv från Svansjön, en förtrollande vacker scen där den späda, gracila Odette liksom skiner i sin vita skrud mot en mörk träskmarksbakgrund ...
Till vänster,
högt uppe på bokhyllan tittade en uppstoppad alligator fram över kanten! Med blottade vassa tänder o ett dammigt öga av glas blickade han ner över våra cittralektioner.
Den dammiga gamla ackliga alligatorn var jag mycket rädd för.

Där i hörnet,
omgiven av svanar, alligatorer guld o kristaller lärde mormor mig att spela cittra.
Vi sjöng o det var sååå himla skoj.
Mormor styrde mina händer med sina tills jag kunde själv.
"-Till gröööönskande skogar en sooommardaaag, till blommor o fågelsång längtar jaaaaag...."
Cittran var tjusigt lacksvart,
med vackra handmålade blommor och det utmärkta måleriet stirrade jag på mellan strängarna samtidigt som jag repade o raspade mina C, D och G7 ackord.
Ja det var tider!
(o:

o på tal o detta...

I måndags,
begav jag o sambon oss iväg för att först:
-Käka lite kinesmat
och sedan för att:
-Styra kosan mot Tågarp och en bilhandlare.
När vi ätit klart hos kineserna,
skulle ett uttag till handpengen på banken göras så vi bestämde följande:
-Jag, hämtar pengar på banken Maria så kommer du dit med Skoda-gogo och hämtar mig utanför!
-Allright,
svarade jag o gjorde honnör... (näää)

Sambon gick till banken
och moi traskade tillbaka ner i Sundstrorgsgaragets underjord.
Jag tycker det luktar underbart gott i garage, så jag passade på att dra ett par extra djupa tag innan jag kom fram till vår rallyröda. (Kan man få diagnos på detta månne?)
På plats i gamla kära Skoda-gogo passade jag på att lästa in mig lite på kartan efersom Tågarp ligger lite på "vischan" . Ett par ögonkast i försvarets atlas var allt som behövdes för att jag skulle ha bilden på näthinnan o vägen till Tågarp glasklar. (he he ja, jag skulle kunna bli en bra reservofficer! he he det säger i alla fall min svåger som är i "branshen" (stavas det så?) men, men han kanske bara skulle vara juste (stavas det så?))

Undertecknad rattade Skodan upp från underjorden
och ut  i dagsljuset för att hämta sambon som väntade med handpeng på fickan utanför banken.
Tur hade jag också där i stadstrafiken för trots alla turister o semsterfirare hittade jag en "ficka" precis utanför Swebank och i den gled jag vant in (ooo va jag skryter denna daaag haha)
Yes, yes detta går fiiiiiint. Vilken hääärlig dag!
Jag väntade o väntade med nervevade rutor... finfin musik på radion och gott om folk att titta på...lätt att fördriva tiden...
men,
det tog tid...
när jag väntat 45 minuter började jag ana oråd... ja, ja man är ju utrustad med tååålamood.. sambon säger att han både kunnat hinna dö o begravas innan jag började spana.
Nåja, ... i alla fall efter just 45 minuter knatade denne in på banken o kollade.
Jag glodde ut varenda jävel! ( nu var jag uppretad..)
Ingen sambo i sikte.
jädrans
det finns två in/utgångar på banken så jag började fundera på om han gått ut andra vägen utan att se runt hörnet där jag stod parkerad?
Hmmm...
det är så tyyyyyyyyyyyyypiskt detta, tänkte jag
klart han tagit andra vägen utan att se sig om!
OCH,
MOBILER finns ju i var mans hand nuförtiden UTOM i min sambos som har för vana att alltid lägga luren på köksbordet i och med han ska utanför hemmet!!!

Well, well..
efter tre kvart och två ytterligare span på Swebank började jag cirkla med Skodan i ciy......
Bensinmätaren lös ilsket gulorange och jag tänkte:
Fattas bara, soppetorsk...
Tllbaka ner i garaget,
hemom.
Om igen till banken,

hemom igen...

(vid det laget var jag riktigt uppretad kan ni tro, jag såg en ambulans o blev tvärsäker på att sambon blivit KNIV-rånad på handpengen...heeeeemskt, då skulle vi inte ha råd med någon bil! hehe nää skojar bara)
...stötte på sonen o fjällan hans vid busshållplatsen och de såg hur orolig jag var ...
Turturduvorna,
fick skjuts tillbaka till stan, flickvännen skulle till banken o sätta in pengar. (redig tös minsann, längesedan jag själv gjorde en sådan sak...  jag tar ju jämt ut kosing!)
Medan vi stod vid ett stoppljus frågade jag:
-Vilken bank har du?
-Swedbank, svarade hon.
-Ok, det är där har jag stått hur länge som helst o väntat så jag känner till stället väl! sa jag.
-Jasså har du!? flikade då sonen in.
-Ja! svarade jag.
...
-Men...
Ni har ju Handelsbanken!

...
...
...
...........................................................................................Oj!
....
...
...
Behöver jag säga att sonen kommenterade med att skrika:
-Tyyyyyyyyyyyyypiskt ma......

Jisses ...
inte nog med att jag beter mig ungefär som Kusin Knase när det gäller, o sambon som von Anka då. Att man inte ens har koll på att vi har bytt bank...
ja ni förstååååååååååååååår.

Men det är skönt med semester kan jag säga!
(o:

Tillbaka till Handelsbanken som ett jehu,
och såklart hade mannen i mitt liv (?) gett upp efter en och en halv timme och promenerat hem... han berättade lugnt att han hade sett mig gasa förbi två gånger på Järnvägsgatan in Skoda, så han förstod att jag hade noll koll på vilken bank jag skulle.
Ha, ha snacka om lugn karl.
Nåväl
det var väl inte såååå farligt

Vi kom till Tågarp, långt om länge...
OCH
gjorde affär!
En Cittra!
Hurra!
En C4
Najs!
Fransmannen är här! med stil o grace!
Skoda-gogo, däremot, står kvar där långt ute på bonnvischan och det sved allt lite i själen att lämna vår gamle trotjänare...
Men...
Truuuuummvirvel.....
...

Tadddaaaaaaaaa ! ! !

Här är han, fransosen
(o:



  

Vårt nya vrål-åk från 2005!
Han går som ett skott! Kanske inte i skånska leran då nej, men där ska ju inte jag hamna anyway... det måste ju vá en man som slirar sååå hehe eller vad säger Coach Göran som tydligen väl känner till den Skånska myllan?
Nu återstår,
att gå med i Citroënklubben,
för då får man gå på fylle-fest!
Dé ni (o;
Det gör medlemmarna varje år har jag fått berättat av sambons systersöner som är hängivna Cittrafreks.
Jovisst, de ses o fyller gasklockorna alltså!
(o:

Niño,
måste också få en specialbur nu som passar in fransmännens nyckfulla designande.
Har ni några toppen-tips på bra hundburar?
Länkar?
Berätta gärna!

Känner på mig att det blir en dyr historia dock..
men,
 vad gör man inte för trasslet i grått?
jo, just det
ALLT!
(o:
Måtte semstern vara för evigt....

*  *  *

Sköna, gröna, granna sanna sommar!

Så landade man på "andra sidan" till slut...
efter en ljus och fin svärfarsbegravning o ett härligt hejdundrande studentfirande i ösregn.
Yngste grabben tog examen,
det är något visst...
grönt, skönt, visselpipor o idel leenden, jag blir rörd var gång, ja jag har blivit så blödig på gamla dar... vet inte varför men så är det.
Sitta utomhus var inte att tänka på.. det var liksom mer floooder än sommarregn och det gick att trycka in femtio gäster i vårt miniatyrhus hahah som endast är sju meter brett!



Här är Joel,
lycklig o fri

Nedan kommer Jenney!
Men först,
vill jag varna (oss) känsliga tittare för paraplyemblemet!
Vik bort blicken så gott ni kan! det är en kär tös trots hon måste ha ett sådant paraply!
Ja, jag hade då hellre blivit våt!
;o)



Niño,
har denna semster haft det superbra
skogspromenader alternerat med strandpromenader var eviga dag, låååånga o härliga och så har han lyckats sno en hel del pålägg,
ja ja jag vet ... inget nytt under solen,
osten försvinner spårlöst... endast tomater med grovmalen svartpeppar lämnas, ha
en vacker (?) dag fick han fatt i ett helt grillspett jajamensan, Stooora nötbitar... Råa, blodiga o Gråbens ögon var uppspärrade, han såg nästan aningen chockad ut över att att ha kommit över ett sådant makalöst byte...

Gjorde Stockholm en helg tillsammans med våra vänner,
Sååå mysigt.
Varmt o vackert.





Förresten,
är Vovven är riktigt bra på att gå fot!
Höör ni? Folkets jubel!
det är skoj tycker jag.
Håller fortfarande på med (dum) apporten i o för sig och att stå...
...det kommer med tiden, var så säkra.

Nu,

 har jag sörplat i mig mitt gröna frukost-te o snart, ska vi iväg ut o provköra bil.
Jo, vi roar oss med det såhär på semestern
funderar på att byta.
Skulle vilja ha AC eller klimatanläggning kanske det heter... så man kan åka lite längre med Grå-trasslet där bak.
Skodan har ju endast TD (tvärdrag) o det är jobbigt i längden kan jag säga, dessutom förstör det frisyren!
o DEN är jag ju jääädrigt nooga med ;o)
alltså...
sjunger Skoda-gogo på sista versen?...
vi får se.
Det är en fransk bil som gäller..
tro det eller ej
men jag har aaalltid hävdat att fransmännen har stil!
kram på er
Måtte semsten ALDRIG ta slut!
(o:

RSS 2.0