Fralla för alla!

Härom förmiddadagen
skulle jag in om Börjes konditori för att köpa frallor!
Tänkte,
har jag pengar ute? ...så här i kontokortens tid är det inte alldeles självklart att gå med växel på fickan.
Visste dock,
att jag hade två guldtior i jack-fickan, men behövde en till...
Tittade i fransmannens myntficka, dé ni (o; alltså i vår Citroën, jominsann, där låg en blank guldtia!
Flyyyt... trettio kronor, det räcker.
Ibland är det så,
flyt alltså,
andra gånger,
måste man krångla iväg till Minuten bara för ett par tior...

Gled in med Cittran vid vårt kvarters-kondis,
gick de fem gamla slitna stentrappestegen upp till dörren.
Det är ett gammalt, mysigt kondis vi har här på Stattena.
Farmor och jag gick ofta till just Börjes när jag var liten fjälla...
Stattenatös,
som farmor var och det ända in i själ o hjärta, mös hon när vi två gick hand i hand dit.
På vägen,
berättade hon om stadsdelens svunna tider...


Med inlevelse,
dramatik o ganska mycket allvar i tonen berättade farmor... ibland var jag rädd,
rädd för sjukdom, brand, loppor, löss, krig o svält...
Men allra mest rädd var jag för Fiskargubbetavlan(!) som hängde i farmors o farfars sovrum och som gjorde att jag inte vågade sova...




Huu... visst är han skräckinjagande?
Men farmor ordnade...
hon hängde sin blårutiga köks-handduk över ramen så han försvann, strax efter kom farfar, skojade o menade att han fortfarande såg gubben därunder... han kikade in bakom kökshandduken och skrockade:
-Joviiiist!... se själv Maria...
En annan drog täcket långt över huvudet o var istället livrädd för BÅDE farfar o fiskargubben...
Hygglo!

Hon berättade vidare...
...om skoltiden, den på Magnus Stenbocksskolan.
(där har förresten både farmor, farfar, mamma, pappa o båda mina söner gått i skola)

...om när hon blev sjuk i Spanska sjukan o till slut var så dålig att de bar henne till skolan.



Min lilla Farmor, sitter på golvet näst längst till höger.




...var var jag nu igen?...
konstigt (?) att jag alltid tappar bort mig... haha
Jo,
Sammanhållningen
och glädjen i Stattena...
den var särskild o beryktad.
Farmor hade alltid särskilt stor inlevelse när hon berättade
...om hur alla alltid hjälptes åt under de svåra åren o syftade på tiden under första världskriget då maten tog slut och man svalt o frös.

...eller om "Tågaborgs-barnen",
som fötts i bättre bemedlade familjer och därför absolut inte fick leka med  "di lortiga Stattena-ungarna" från fattigmanskvarteren, där VI tillhörde...
Gränsen,
mellan fattiga o rika,
gick längs en gata, den skiljde stadsdelarna och därmed barn o ungdomar från varandra.

I Stattena fanns en enorm grusgrav...
...där backsvalorna byggde bon om våren och där också stora bataljer utkämpades. Indianer o vita, brinnande pilar som satte eld på en hel lada... Det var lite wild här...
I litteraturen kan man läsa följande:
..."har man bara klarat sig förbi Stattena kommer allt att gå bra!"

Farmor kallade sig själv Grusgravens ande! (o;  (enligt legenden fanns det en sådan nämligen) men det berättade hon bara för mig.

I grusgraven,
byggdes en cykelvelodrom!
Det var stort och internationella tävlingar gick av stapeln.


På Börjes köpte farmor struvor,
åt sig och åt farfar som väntade där hemma. Farfar med sina dåliga knän sparade sig vissa rundor.
Struvor gillade jag inte,
men tyckte de var fantastiskt vackra! Istället fick jag välja en egen kaka från disken...
Härligt!
De gånger farfar orkade gå med, var topppen!
Då fick jag nämligen alltid en lakritspipa... en sådan kolsvart, söt med rosa sockerströssel längst fram som skulle likna glöd.
-Vill Maria kanske ha en Sjömanspipa? frågade han.
Jag skänkte Fiskargubben en hastigt tanke och tackade i samma andetag:
-Ja! (o:
När vi kom hem,
rökte farfar, riktig pipa o jag lakritsatrapp, oooo vad jag o farfar bolmade! ...kanske inte sådär väldans superpedagogiskt ha,ha men jag älskade det!
(o:


Ibland åkte vi spårvagn!
Minns det egentligen bara lite diffust, ribbade bänkar, oljat mörkt trä...
o jag nådde inte ner med fötterna...



Alla möjliga minnen kommer till mig,

när jag nu traskar in i samma konditori, fyrtio år senare...

Konditoribiträdet är ett solsken i rött förkläde!
-Fyra olika frallor vill jag ha idag, sa jag.
-Javisst, sa solskenet o plockade ihop frallorna med sin silvertång.
-Det blir tjugofyra kronor tack!
Jag fiskade upp mina båda tior från jackfickan... ??....
?...
..
Gräv,gräv...
?
...
...
gräääääv...
...
Bara en! tia?...
Jädrans!
Gräv, gräv ... började bli lite blossig om kinderna...
...
Nehepp!
...
Endast tjugo fick jag ihop tian från bilen inräknad. )o:

-Ojsan! hehe harkel harkel ....
...jag som nyss var alldeles säker på... Grääääv... att jag hade TVå tior i fickan...
...den ena måste ramlat ur...

-Jag får lämna tillbaka en fralla då, sa jag skamset.
-Nämen inte då, sa solskenet ...det är ingen fara, vi tar de kronorna nästa gång.
-Snäääällt, sa jag lättad.
Jag lade upp de två tiorna på disken. Den från bilen o den från fickan.
...
-Men.... sa solskenet...
...
...

Hon pekade på ena guldpengen,
körde runt den med pekfingret i cirklar på disken... Risp, rasp och skrap,rasp...
...

-Det DÄR är INTE någon tia!
...

-Va??? svalde jag.
...

Förkortaarmarsklubbmedlemmen Maria,
zoooooomade, så gott hon kunde, in "guldet" och på rätt läsavstånd insåg även hon att "Guld-pengen" inte var någon "Guldpeng" utan bara något liknande ...
...typ en pollett eller nå´t i den stilen...
samma diameter i alla fall(!) åtminstone något som stämde...
...men INTE fan en guldtia!
...

-Åhååå, fick jag ur mig. (stod där med endast tio spänn alltså...)
Nu,
blev det pinsamt...
de två äldre damerna bakom mig som egentligen spanade in Spettekakorna på hyllan blev plötslig tysta o stirrade de också på "tiorna" som glimmade på disken.

-Asså...
jag tog den ur fransmannens myntficka ehh... jag menar ur Cittran, ja bilen vi köpt i somras och jag trodde... självklart... att det var ... jäkla ungar...och bla, bla, bla...

...
-Kom tillbaka i eftermiddag, sa snälla solkenet bakom disken.
-Bullarna kommer inte att smaka så gott som vanligt, de kommer att sätta sig på tvären liksom... sa jag
Ha ha
så kan det gå här i Stattena.








Kommentarer
Postat av: Marina

Du kan då skriva! Vad söt din farmor var som flicka.

Är det du som är konstnären så kan du den konsten också!

Ha en bra kväll.:D

2009-11-17 @ 17:50:21
URL: http://gallerigavelin.blogg.se/
Postat av: skogsnuvan

Usch så pinsamt. Man har ju nästan aldrig kontanter nu i plastkortens tid. Vilken trevlig berättelse om förr i tiden. Lakristpipa rökte man ju för fullt. Undrar om det finns såna nu. Det fanns ju cigaretter av choklad också och gud så tufft det var. Det var onekligen en annan tid även om det inte var så långe sedan (eller var det) Ha det

2009-11-18 @ 07:58:13
URL: http://skogsnuvan.bloggagratis.se
Postat av: Camilla o Enzo

Ha, ha, så pinsamt. Jag rodnar å dina vägnar... :-)Men det där med ..."har man bara klarat sig förbi Stattena kommer allt att gå bra!"... gäller fortfarande när man kommer med bil från Ängelholm med sikte på Hälsobacken och Centrum. Är glad varje gång jag lyckas ta mig förbi den numera idiotiska fildelningen vid Stattena/Olympia. Får erkänna att det tog någon dag innan jag fattade hur sjutton jag kunde hamna i fel fil fast jag följde skyltningen mot Centrum ända från motorvägen!

2009-11-18 @ 22:20:00
Postat av: Helene, Wallander & Beck

Det gör inget att du svävar ut, tvärtom :-)



Så härligt att få ta del av din barndom... och du har verkligen ett hästminne.



Förstår att det var pinsamt när du skulle pröjsa... men samtidigt så jädrans kul alltså!



Jag tror nog att bullarna smakade gott trots allt!



Stormiga kramar

2009-11-18 @ 23:39:55
URL: http://wallander.blogg.se/
Postat av: Annika

Hej!

Du är så duktig på att skriva, jag är lika imponerad varje gång jag läser din underhållande blogg, man blir glad och får sig alltid ett gott skratt. Vilka härliga barndomsminnen, lakritspiporna kommer man ju ihåg, de var supergoda.

Idag skiner äntligen solen, länge sedan sist, nu blir det en långpromenad i skogen med hundarna, härligt :)

Ha en bra helg

Kram

/Annka

2009-11-20 @ 11:42:04
URL: http://www.kronstrand.biz
Postat av: Marina

Hoppas allt är bra! Skulle bara titta in och se vad ni har gjort sen sist!

:D



2009-11-26 @ 18:01:43
URL: http://gallerigavelin.blogg.se/
Postat av: marcus ljungberg

Mamma snart kommer jag hem! vilken dag som står jag och knackar på er dörr ;) och du btw du måste skaffa dig ett liv du kan itne sitta och rita sånt i paint du har för mkt tid :P hälsa hem puss och kram

2009-12-02 @ 13:42:55
Postat av: marcus ljungberg

och du btw den där "tian" va min biltvätts polett haha

2009-12-02 @ 13:44:39

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:
Trackback
RSS 2.0