Frötider...
Vov Amigos!
Min kompis Tinna fyllde 60 i dec.
matte påstår att det är HENNES kompis, men såvitt jag vet bjuder hon inte matte på godis från fickan... så ni förstår själv att det är med MIG hon är mest kompis!
De 60 åren firades i känd överraskningsstil av det Glada gänget!
I Gladagänget ingår jag o Bazil också fast vi tyvärr inte fick plats i bilden. (syyynd)
Matte gjorde en obligatorisk födelsedagsbild åt Tinna och jag vill speciellt att ni lägger märket till mig o Baz på detta alster... (Baz är den stilige goldengrabben som brukar pissa på vår julgran)
Bettan (till höger) hade skrivit en sång som vi sjöng sextio gånger (minst) under kvällen och jag ylade med så gott jag kunde. Husse brummar som bekant mest när han försöker sig på att sjunga... detta enligt en elak folkskolelärare ... därför mimar han istället och det gör han riktigt bra, tror knappt någon märker det.
Tinna är JÄTTEtrevlig. Hon har alltid godis i höger bakficka, det vet jag bestämt!
Baz har berättat att fickan är en aldrig sinande källa... helt enkelt underbart!
Baz är också en av de utvalda, (en som får godis alltså) och det är ok, Tinnas kärlek räcker åt oss båda.
Ja, Tinna är min absoluta människofavorit som ni kanske anar och jag kan sitta fint bredvid henne huuuuuuuuuuuur länge som helst.
Matte säger att så coool och uthållig ska jag vara vid platsliggningarna på brukshundklubben också! Kanske, kanske ska jag skärpa mig aningen där?
Vi får se... lovar inget...
har ingen aning om hur det gick till...
Plötsligt, hade gosedjuret mitt halsband om sin hals!
Alla människorna gick igång och började prata om spöken, gastar o gengångare...
Ja det spekulerandet tog halva kvällen.
Nehepp, nu vill Matte berätta en historia (varning utfärdas!hon är lååångrandig, ja ni vet väl redan, men ändå..) jag lämnar (motvilligt) över tangenterna
Vi hörs!
Nästa gång ska berätta en hemlighet som jag inte är så lite stolt över! (nyfikna? javisst hehe men den kommer just wait and see...)
Adios, Vov!
Såja,
tack ska du ha vovven. Du är allt en lustig hund som älskar att skriva...
Vet inte varför,
men kom att tänka på denna historia som är alldeles sann. Min goa kompis Nettan, berättade den för ett par år sedan och som sagt, den är hämtad direkt ur verkliga livet.
Här får ni den, hoppas jag inte redan berättat om Helsingborgstullen för er...
Helsingborgs-tullarnas fikarum,
har ett fönster som vätter mot en hopplöst trist asfalterad bakgård, längs gränsen går en sliten gammal ful stenmur.
Under en fikapaus dök plötsligt en mager man upp precis där muren slutar.
Han slingrade sig runt muren och hamnade därmed ovetandes i alla fikande tullares blickfång.
Fönstret är av sådan typ som man inte kan se in genom från utsidan, men inifrån går det bra att se ut.
Mannen smög längs muren... blek och kallsvettig. Blicken stirrade, han pressade ryggen hårt mot muren medan han oroligt spanade åt ömsom höger ömsom vänster.
-Jävligt suspekt karl! utbrast min kompis syrra som är tullare sedan många år.
-Kolla in honom, det här kan inte vara normalt... hon pekade ut genom fönstret.
Garvade tullarkompisar tittade ut, men tyckte att hon överdrev...
Kompisens syrra är dock av misstänksam natur och kunde inte slita blicken från den bleka svettiga karlen... hon fortsatte kolla honom medan hon åt av sin korvmacka.
Plötsligt,
drar den bleksiktige mannen ner byxorna! ! !
Med en jätte-stor tugga korvmacka i munnen ställer hon sig upp. Stolen brakar in i väggen bakom henne.
Tullarkollegorna vänder blickarna mot henne...
Hon pekar mot rutan och och vrålar:
-Han SKJUUUTER!!! han SKJUUUUTER!!!
ALLA tullare kastar sig handlöst ner på golvet och tar skydd. Kaffetermosar, servetter o mackor far åt alla håll.
Kompisens syrra stannar upp... tittar förvånat med stora ögon på kollegorna som krupit in under stolar och bord. Hon tuggar färdigt sin stora korvmacketugga, sväljer och utbrister:
-Va fan gör ni?
-NER! ner, ner! gapskriker kollegan underfrån bordet.
-Va????
-NER för helsike NEEER!!!
-Asså...
han S_K_I_T_E_R!!!, han skiiiiiter hon skriker grimaserande o pekar ut.
...
...
...
Tullarna kryper långsamt fram från sina gömställen, kikar mycket försiktigt genom rutans nederkant och minsann...
En ganska belåten, småleende och helt klart mindre blek karl sitter på huk invid muren och "gör ifrån sig".
-Fy faaaan! skriker kompisens syrra som är känd pedant.
-Jag kommer ALDRIG, aldrig, aldrig mer att kunna sitta här och äta mackor...
Hon var hysterisk - de andra andades ut.
En cool kollega förbarmade sig, tog självmant uppdraget att gå ut och skyffla över ett lager sand, medan kollegorna försökte lugna min kompis syrra som var i upplösningstillstånd.
Tiden gick,
som den ju gör
hon vande sig inte, ånej, men blev hursomhelst tvungen att äta sina mackor i fikarummet tillsammans med kollegorna. Hon satt med ryggen mot fönstret för det mesta dock, annars tog det emot för mycket.
Våren kom,
och försommaren var snart även på tullarnas bakgård med sina varma strålar...
En ovanligt vacker dag den sommaren,
råkade hon och en kollega passera "stället" och då såg hon att en tomatplanta! hade växt upp ur sandhögen!
Ha ha
:o)
Vi brukar odla tomater om sommaren. Det är gott tycker jag. Solmogna är bäst o nu är det dags för frökatalogerna!
Ciao!
Vad trevligt att ni alla överraskade vännen Tinna på hennes bemärkelsedag. Roligt tecknat (som vanligt)!
Ens lycka, en annans olycka... ja då vet vi hur en dag kan vara inom tullens område.
Ninos kommande stolthetshemlighetstillkännagivelse ser vi helt klart framemot :-)
Kramizar på er alla!
Hua vilken historia. Jag är inte så känslig. Jag har min närmaste granne som pissar framför trappan hela vintern och när vårsolen skiner står en stank av piss på hela gården men som tuff norrlänning får man tåla både det ena och det andra.
Det andra just nu är att jag trodde att det började bli lite vår för solen sken igår och det gör den idag också men det är 30 grader kallt igen och veden är slut och jag skulle åka till Östersunds ikväll på vinterfestival men nu blir det att stanna hemma och elda istället. Skit. jag blir så less
Ååå vilka coola födelsedags kort riktigt häftiga :)
Du är snäll du Ninô som inte tar godiset i bakfickan själv det brukar inte vara så populärt ;)
Vilken historia!! Vad duktig du är att rita bilder.
Vilken fantastisk fantasi du har!
Ha en bra kväll.
Ja, man måste verkligen ta vara på tillfällena, vintervilan har hållt i sig lite väl länge nu=)
Skvallerträning är helt underbart, Qing skvallrar allt, väntar in cyklister för att när de passerat titta upp på mig GODIS glittrar det i hans ögon då. Funkar på det mesta, ska träna in det på appellplanen så jag kan få min lydnadschampion=)
Ha en fin kväll
Jenny med tokpudlen!!!!
Jag sitter här och garvar - vilken fin slutpoäng med tomatplantan ;D Obetalbar!
Ja, nu började jag kommentera slutet först, vilket inte var meningen, men det är för att du skriver så långa härliga inlägg.
Vem är du, undrar jag när jag tittar på den glada gruppbilden? Det vore kul att få veta hur du ser ut ;)
Vem födelsedagsbarnet är framgår glasklart av din teckning - jättefin, och voffsarna är med!
Ni ser verkligen ut som ett gäng som har roligt ihop.
Helene, inom ett dygn kommer tillkännagivelsen!
Skogsnuvan, haha jasså grannen pissar på verandan hahaha vilken syn o vilken stank ... ack, ack..
Ja du Sara, vovven är såååå snäll :)
Marina, ja fantasi har man ju så det räcker o blir över hihihi och det är skönt ibland.
Jenny, din tokpudel är så duktig! Ni är ett riktigt radarpar minsann :) vi ses väl snart på klubben i leran?
Christina, Ja du kan tro att vi har riktigt, riktigt skoj ihop!(; Vi har jobbat ihop i många år. Kära vänner är guld värt. Det är jag i svarta klänningen längst fram till vänster alltså. (:
