Tänkte,
medans jag grävde fram jord från komposten och såg skalbaggarna springa på väldans raska fötter iväg från ljus och bort från spadens tag, på hur smart naturen har ordnat kamouflage åt var och en...
Varsin dräkt fick vi...
Visserligen,
är min väl blek för tillfället men den funkar o jag passar mycket bra in i min grådaskiga bleka vintervita omgivning utan tillstymmelse till färg... (eller liv )
Förmodligen ser jag så pass exakt ut för häromdagen gick en granne rakt förbi utan att hälsa...
Gröna bladlöss...
ser man inte heller förrän man märker att favorit-blomman håller på att dö och man tar sig en närmare titt.

Till sommaren,
kommer Min Dräkt att skifta färg (o:
Lite rödare, sedan mer åt det bruna hållet...
...precis som en Kameleont...Flexibelt.
Det är bra att ha den här kameleontförmågan...
man råkar inte så lätt ut för eländes elände.
Istället kan man ägna tid åt livets mening... alltså ätaskitasova o fortplantning!
Det är bra att ha förmåga att passa in !
Man kan verka i lugn o ro.
Exempel:



Vet ni?
Nu ska ni få höra...
Jag och lurvtussen ska börja på kurs... ... ... ...igen...
Trumvirveeeeeeeeeeeeel...
...
TÄVLINGS-LYDNAD! ! !
Tadddaaa! ! !
ha haa hahaha *skrattar nervöst...
Ja, jag är den leende depressionen, oerhört bedrägligt detta skrattande...
(o;
Tror knappt det är sant att VI ska träna lydnad-med-sikte-mot-tävling, men så är det!
När mailet,
från brukshundklubben kom blev jag helt nervös... munnen torkade, blicken började flacka o jag trummade nervöst med fingrarna mot bordet.
Kände ICKE någon hunger! (dé vá illa)
Asså,
fattar inte varför hela kroppens försvar sätts igång för detta? jag har ju själv valt (?)
FAttar inte varför jag då väljer att göra sådant som jag inte kan... när det gör mig så nervös o orolig.
Men,
jag vill ju inte stagnera - heller inte blotta mina brister.
...
enligt självanalysen är det just det jag får jobba med då... alltså det att mäkta med att visa upp mina "brister" vad gäller hundträning och det inför publik dessutom.
Lite fakir över det hela?
Jorrå ...
Som bekant är inge(n) fullfjädrad från början!
Undantaget käraste sambon då,
som menar att han är något utöver-det-vanliga, född mitt i Europa som han är...hee..
Nu ska ni ska veta att med Mitt-i-Europa menar han...
HÄSSLEHOLM!!!???
ha ha..

På tal om fakir,
så är sambon inne på spikmatta... fattar som vanligt inget av detta med hälsokosttjosan... men han menar att det frigör endorfiner.
Drogas utan droger, det är toppen!
(o:

En god vän,
till mig gick på Yoga men fick skrattanfalll när de skulle säga -Aoooommmm ni vet och så svävar man "litta" över mattan med korslagda ben...
Hon åkte ur klassen!
ha ha ha
ja man måste öva, öva öva innan man utsätter sig för STÖRNING hahaha...

Annars,
tror jag mycket på att utveckla sin inre förmåga o närheten till sina tankar.
Man blir vad man TÄNKER!  tror jag, kanske lite vad man äter också, men mest vad man tänker.
Så,
här får det sättas igång med Mental träning, målbilder osv inför vidare spektakel på lydnadsplanen...
Tjolahopp!

Äter ginseng EXTRASTARKA!!!
 ...
och jag är
JÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄTTEPIGG!!!
((O:
TJOHOOOO...
...

Nä,
bara skojade...
är inte ett dugg jättepigg utan mer mittemellan.
(det har gått framåt)
Man kan säga att jag liksom ser ljuset men gitter inte hasa mig ditåt.
Tog mig dock till hälsokostbutiken häromdagen (det var längesedan) frågade efter något stärkande och köpte Ginseng, funderade skarpt på att köpa något undermedel mot pms också eftersom de demonerna inte är att leka med...
Precis när jag tänkte öppna munnen o fråga om sådana piller, märkte jag att det stod två damer bakom mig med jättetrattar till öron!!!
Näminsann,
orkade inte med tanken att de skulle höra om mina bekymmer så jag blev förstummad (-Konstigt nog! säger sambon) och stod tyst och halvgapade...

Blek e jag också...
verkligen...
Hälsokostbiträdet såg däremot äckligt pigg ut, när hon frågade: -Om jag ville ha något annat?
Solbränd var hon såklart, biträdet, en strålande lysande hy och klar blick! Hemskt.
De borde ha någon som såg lika trött ut som jag, så man liksom kände sig på samma våglängd... då hade jag kanske frågat efter pmsmedlet jag behöver.
DE HADE TJÄNAT PÅ DET!
Ja, ja
detta går ju över med ljusets hastighet så att säga...
bara att vänta...

Ungdomliga biträden,
är annars kul att iakttaga tycker jag.
Kära systern min,
bodde ganska många år i "Malmé" och där i "Käppastan" utspelade sig följande i en Lindexbutik.
Syrran skulle köpa strumpor, jag var väl som vanligt pank så jag stod och drog i en REA-korg invid kassan då en mycket, mycket gammal och mycket, mycket galant dam, kom glidande, i sakta gemak, fram mot kassan.

Knotiga smala fingrar,
med lite för stooora guldringar (sådär så stenen rullar in i handflatan istället) höll om en blankpolerad käpp och en liten lack-svart handväska dinglade på armen. Hennes sammetgröna basker satt piffigt på sné och nylagda gråblå hårlockar stack fram.
Hon hade en makalöst vacker lång kappa med stickningar i matchande ton och korpsvarta snörskor med klack.
Denna paranta, galanta madamé,
kom fram till disken, där ett biträde på "typ" nitton? år hängde eller rättare sagt halvlåg tvärsöver kassadisken. (undomlig trötthet, ack, ack! jag ger den min sympati)
Bruden,
för det kan man kalla henne,
hade jäääätestora guld-creolringar i öronen som dinglade och blekt, blont, långt hår.

Detta var,
innan mobilernas intåg så bruttan tuggade istället på fyra Hubbabubba (då har man att göra! eller var det Riff?).
Damen lutade sig fram mot flickan och viskade med låg, förtrolig ton:
-Har ni öllebucksser?
(*ok, jag översätter-Har ni yllebyxor?)
Bruden som låg över disken, blåste i samma stund den största tuggummibubbla jag någonsin skådat och när den sprack (!) ryckte damen till av smällen och backade ett halvt steg, liksom för säkerhets skull...i sina svarta klackaskooo.
Tuggummit täckte halva ansiktet (tänkte, HON KVÄVS NOG!) o det tog en stund att för henne att resa sin halvliggande lekamen från disken men det gick och hon samlade ihop tuggummi-klibbet med högran.
Hon tittade sedan flackande blick, runt i butiken, hostade o harklade lite nervöst och skrek sedan alldeles för högt och totalt utan diskretion:
-Menar dö taaaaijjtts ellårrr???
varpå hon lade hakan i händerna o stöttade sig mot disken på armbågarna.
Hon drog ut tuggummit mellan tummen o pekfingret... det blev ungefär en halv meter... hon snurrade halvmetern runt fingret och änden slog i disken de två första varven...
hon stoppade slutligen tugummi-snurret på fingret in i munnen och började tugga o smaska igen med öppen mun...
Damen skakade på huvudet, himlade med ögonen, vände på klacken och gick med bestämda steg ut ur butiken med sin magra lilla näsa i vädret.
ha
så kan det gå...

Detta är mitt kortaste inlägg genom tiderna,
ska skona er nu
Nu blir det tacos och Let´s dance här.
Hääärliga fredag.
ps.
Niño kan lägga sig under gång! ds.
Något går framåt i alla fall.