på jordens mörka ruuuuuund...
Oh vá grannt man sjöng i skolan på julen...
Trampeorgeln väste o knirrade och vi elever tog i:
-Bereden väg för Heeeerraaaaaaaaaaaaan, berg sjuuunken djuuuup stån opp, han kooommer han från fjäääärraaan.. Ibland var vi i Maria kyrkan på julavslutningen och vilken akustik! det var stort. Satt i de nötta träbänkarna och tittade med stora ögon.
Julkrubban var sååå vacker... kamelerna stod i riktig strandsand från Friabad och ett mörkblått sammetstyg med påklistrade guldstjärnor var uppspänt som fond, en stjärna var större än alla de andra. De tre "kloge", snickargubben o Maria alla var de där.  Kände hur fötterna började töa och det var härligt att dingla med benen i takt. Mina fula (men för all del varma) allvädersstövlar från Wessels slog i bänken framför och fröken hyssshade.
Ja jisses, med kristendom det var på schemat i min skola.
Var det inte Brinnande buskar så var det Jacobs stegar eller skäggiga herdar med stavar blickandes ut över sina fårhjordar i Kaanans land. När jag kollar på alla teckningar från den tiden konstaterar jag att det var oändligt många religösa  motiv.
Minns,
att jag tyckte det var riktigt bra historier, fängslande, ofta blodiga. Miljöerna var fantastiskt vackra och jag ville hellre bo på ett sådant ställe...  (frågade en gång hemma vid köksbordet om vi möjligtvis kunde flytta? men, det blev inget med det) ...tempel, palmer öken och oaser, snygga krukor att hämta vatten i.
(Förresten gillar jag fortfarande sådana krukformer, köpte en i somras i grönsaksaffären hos libaneserna och sambon undrade såklart vad det var för skit att lägga pengar på?
-Den ser ut som något någon grävt fram ur en fyndplats, skavd o dann e den ju! sa han...
-PATINA! sa jag)
Sedan fick man rita det fröken berättat - då var jag nöjd!
Det var det absolut bästa.
 
Advent, är en härlig tid.

Jag,
ville ha en ljusslinga i vårt äppelträd bak i trädgården för det är så vackert. (vi börjar ju bo in oss nu så det ska vara myyysigt)
Sambon sa:
-Ok, vi köper en, bara den är släckt!
Alltså, ... man kan väl inte ha en släckt slinga i trädet? hm...
-Nä ska det va på det viset vill jag inte ha någon alls! sa jag och lade med bestämdhet tillbaka lådan med ljusslingan ihyllan. )o:
Men,
han kom på att det finns timers, så det investerade vi i och trallade hem med vår dyra fina Markslöjdsslinga (o:
Nu,
sitter vi här och begriper icke hur timern ska ställas in ??? ... Sååå tyyypiskt oss.
Beskrivningen var ofattbar, förmodligen datadirektöversatt koreanska... dvs förvånansvärt obegripligt.
Men de var billiga!
Två för tjugo.

 

Trevlig advent!
Snart vänder det!

...och det! 
... kan ni tro retar sambon!
Ägnade en hel dag,
åt att sortera vår eminenta skivsamling. Det har liksom inte blivit av sedan vi flyttade, men, men allt har sin tid och jag gav mig hän bland Abba, Beatles, Cornelis, Blå Tåget, Spotnics, Ebba Grön, Imperiet, Creedence, Kim Larsen o Gasolin, Anita o Televinken, Teskedsgumman, Nationalteatern, Norrbottens Järn, Gud i Brallan, Lundell, Affe o Wihe, Hoola Bandola, Peps Blodsband, Sweet, Fleetwood Mac,  Dr Hook, Pink Floyd, Dire Straits, Black Sabbath, Led Zeppelin, ..........
Har sorterat allt i B-O-K-S-T-A-V-S-O-R-D-N-I-N-G så att man kan hittta det man vill ha.
Eftersom vännen min ICKE uthärdar tanken på att Abba står o gnider sig emot Beatles, så har jag gjort en utländsk och en svensk sortering! Allt för att undvika scenariot.
Förmodlingen
är skillnaden hårfin, för Abba hamnade nu intill Afzelius och att de skaver på honom istället är nog lika illa.

Helgen är här!
(O:
Veckan har gått fort,

Zlatan fick sin tredje välförtjänta guldboll i måndags!
Kul, kul!

Snart advent...
har redan tagit ner "stagarna" från vinden (det är så mysigt där uppe på vår vind och! Sundsutsikt heee) men de funkar icke, trots jag bytt varenda lampjäkel.

Vill laga dem,

de betyder mycket, men har (än så länge) inte klurat ut hur det ska gå till?? Stjärnmejseln har varit uppe ur verktygslådan o vänt, staken har varit isär, men nej...Trist att erkänna och jag tänker... Hur svårt kan det va???

Jaja, det finns en "sladdgubbe" i stan och han ska väl också leva?

Det har snöat! ((o:
Världen är förtrollad. Allting är inbäddat i ett klädsamt lager och det knakar under kängorna o gnistrar vackert.
Jättefint är det och vovven tycker det är hur kul som helst.
Var i skogen en runda och Niño var skvatt galen av lycka och rusade runt som en komplett idiot!

  

(O:

En bit härifrån

ligger en minst sagt pompös tjugotals-villa.

Otroligt stor, överdådig och med nätta utropspriset nioochenhalvmiljon!

Varje jul,

fäster folket i huset en krans på sin ekport. Julkransen är så enorm att lagerkransen dalkullan hänger om Vasaloppssegraren ter sig som en ljusmanschett tillverkad av gröna piprensare i jämförelse.

Huset har massor av rum, salar o salonger. Vinkällare o öppna brasor. Kakelugnar, altaner, balkonger, terasser,... Allt i plural!

Utanför står naturligtvis ingen Skoda go-go utan MG s o Jaguarer.

Ja,ja
stort, flott o mycket ska det tydligen vara.

Märkligt

att syrran o jag klarade att dela rum under alla år hemma? Det rummet är så litet, så litet, så litet...

Men, man ska inte klaga, vi hade det bra på alla sätt o vis. Vi hade både skrivbord, garderob, stereoanläggning, två sängar och en fågelbur med undulaten Pigge i på våra 6 kvadrat.

Annat är det med sambon,
stackarn... som har en bror och två systrar. De bodde minsann bara i en tvårumslägenhet och för att klara ekonomin hyrdes vardagsrummet(!) ut till studenter på tekniskan.

Men de ska inte heller klaga tycker jag, för de växte upp med Beatles, vilket de alltid skryter om.

Annat var det också med en kollega,

hon har tio bröder (vilka lärde henne slåss) och en syster och alla var de var hungriga för jämnan!

När deras mor ropade:

-Maten är klar!
 ja då rusade alla, men fastnade i dörren i trappen eftersom alla-tolv-skulle-in-på-en-gång och när de äntligen vridit sig loss ja då hade fadern ätit upp allt! Han vá: - För fan hungrig, efter jobbet o ni kom ju aldrig när mor ropade!

Framför,
det pompösa huset här borta,

tornar en trappa, huggen i gigantska stenblock, upp mot trädgården.

En jättejärngrind krönt med stora blanka mässingsknoppar o franska liljor ger en tydlig Hit-men-inte-längre feeling. Stooort jättejättelås, säkerhetsanordningar larmdekaler röd blinkande blipdetektor och allt...Hitec liksom.

Innanför svartagrinden ståtar två vita lejonstatyer i polerad marmor på var sida av tunga ekporten, ja den med dörrkransen, ni vet.

Lejonen sitter på bakbenen med halvöppna käftar blottande kraftiga hörntänder. Ögonen blänger vasst, de ser allt hotfulla ut i mörkret med de stora gapen och sina kraftigt musklade bröst.

De tu, vars uppgift blivit att vakta niomiljonersvillan.

Lejonstackarna får sitta på sina poster i både ur och skur...

Ibland, har de varsin lustig hatt av snö och ofta klibbar ett löv fast över ögat på den ene och då liknar han kapten Krok, de sju havens skräck.

Niño the dog,

har självfallet noterat odjuren (intet går hans nos förbi som bekant) och han draaar i kopplet (alla hund-kurser till trots...) allt vad han orkar när vi närmar oss. Nästan framme ändrar vovven taktik och börjar istället smyyyga ja rent av halvkrypa framåt längs deras häck...
så ålar han upp på kollosaltrappan o kikar försiktigt in mellan gallerna. Vädrar, känner vittring, väääser , morrar sitt farligaste morr, det som kommer långt ner ifrån magens djup, lyfter framtassen och faller sedan ut i vrååålskäll mot ena lejonet! (det högra!)

-Vovovovovoovovvvvvvvvvvvvvvvvvvvvoooooooooooooooooouuuuuooooooov!
Grr!!!
Wov!!!
vovvov! ! !

vov!
Lurvtussen ser hel-galen ut där han tar i för kung o fosterland,
ställer sig på bakbenen gör han på välkänt Pumivis och då ser han precis likadan ut som den utskällde polerade stenstoden.

(Varulvslikt faktiskt, skulle göra sig på Halloween...)

...å fradgan skumar ur mungiporna medan ögonen skiftar i grönt o orange.. nä nu slirar jag! ursäkta, det sista var inte sant, men skäller som fan gör han i alla fall.

Tänker
att snart går väl något hemligt dyrt larm igång av allt gastskällande o då kommer kanske Hells Angels? milda makter... svälj...

Lejonet reagerar knappast.

Lövet som fastnat på lejonets öga lossnar i salta snålblåsten från sundet, singlar liksom likgiltigt ner på grusgången och Niño får en tom blick i retur av två stenögon.

-Nä,

nu vill jag hem och stjäla lite hushållsmedvurst, tänker vovven. Det är jag också bra på.

Nu, har han fått så han tiger den där, Kapten Krok. Inte för han brukar säga så mycket, men man vet aldrig...