Every step you take...
Appport!
De var ju ett jä... tjat om Apport i detta hem!
Ni aaaaanar icke...
Lilla jag, tycker det verkar lika kul som att se på när målarfärg torkar...Gäääsp!
Matte verkar dock inte ge sig...
Hon visar mig den dumma träbocken i tid o otid. Löjligt förtjust i den är HON!
Jag fattar inte galoppen reeedigt påstår matte... )o:
men, det är inte helt märkligt för sådan har ju med hästar att göra ja galopp alltså!
-Människan menar att jag ser ut som på gränsen til imbicill när jag gör såhär...
-Men va fasen,
det är väl hon som OTYDLIG (i vanlig ordning då...he) och om det skulle förmodligen alla rikets instruktörer instämma!
-Inget KLICK... , inget godis?
?
?
-Nehepp...
-Meeen jag väntar liiite, kanske det kommer.
Viiiilken tid det tar.
-Zzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzz.........
-Zzzzzzzzzzzzzzzz......
-Zzzzzzz....
-Nä "asa" runt på bockar e nog mer för flattar som Walle, Enso, Corinne, Cola o gänget,
de har väl sådant i blodet så att säga?
-Ge mig ett par får,
så ska jag visa vad jag går för!
Jasså, vovven har bloggat o fotat med självutlösaren... minsann..
att han inte kan apportera...
Lääängsta än så länge är enochenhalvsekund!
Vi får ta det steg för steg...
På tal om steg....
Klämde magen i stegräknaren häromdagen! Satt fast ganska länge faktiskt, den liksom "klickade i" och sedan fick jag bända upp den igen...
Men jag överlevde,
tack o lov.
På sambons arbetsplats,
har man anmält sig som ett lag till en nationell stegräknartävling och plötsligt har han blivit på det viset, att han ska göra allt som det blir lite steg utav...
Fler lååång-rundor med lurvtussen tex, inte fel alls men torrfoderransonerna får snart ökas på.
Inga problem att klippa våra TVÅ gräsplättar ha ha Dé ni :)
Men,
när vi promenerar tillsammansoch vovven "kröker rygg" ja då går sambon runt i cirklar som en nervklen medans jag plockar upp... eftersom om man stannar, tar det sex steg innan räkneverket fortsätter plussa på. Ha, ha ack du milde tid, gäller att inte förlora sex steg för en hundskit alltså.
Bah...
Nä,
jag tappade liksom lusten när jag fastnade med magen i min...
Gråben,
har blivit skärrad efter attacken. Tyvärr...
När vi tränar med de andra har han jättesvårt att fokusera... Skäller någon måste han kolla osv... Platsliggningsmomentet är särskilt känsligt verkar det som... han darrar... fasen... jag har fått börja om igen.
Belönar den berömda kontakten när han är bland andra hundar...
Men,
jag SKA inte ge mig det får ta sin tid... Men trodde faktiskt att det skulle gå mer spårlöst förbi.
Sist vill jag bara berätta att jag har så vackra syrener på borden här hemma... de är underbara... när jag somnar och vaknar är det syrendoften jag känner och det är LYCKA..aaaAAAaaaAAAAtttttjoooooooooooooo!
(o:
I en liten, liten vas har jag satt en bukett liljekonvaljer som jag egenhändigt snott från naturreservatet (kunde inte låta bli nej..)
kramelikram på er
Halloj lurvtuss! Har din matte fått fnatt? Begriper inte hon att man ska göra det man är bäst på?Min matte hade någon liknande ide för något år sedan om får??? Låter ju inte klokt alltså men som vanligt hade det med Göran att göra. Vet du vad hon gjorde? Hon tvingade ut mig i en hage med en massa grå ulliga saker ( rätt lika dig fast större ) och så slängde hon min älskade dummiesar mitt ut bland de där läskiga sakerna. Om matte trodde att jag tänkt jaga dem så hade hon oändligt fel. Jag är väl klok nog att hålla mig så långt bort som det bara gick när jag försökte göra mitt jobb. Fy matte tänkte jag. Jag var lite sur på Göran där ett tag. Tack o lov hade vi med alterman Kirby som visade de där läbbiga fåren att hundar minsann är farliga. Tack Kirby alla äkta damer behöver en riddare i nöd och jag är ju minsann en RIKTIG lady.
Å vilken söt hund du har. Visst är det väl konstigt att det blivit så populärt med stegräknare men alla sätt är bra utom de dåliga. Syrener och liljekonvaljer. Å va det låter härligt. Här kanske syrenerna slår ut till midssommar men den som väntar på nåt gott väntar aldrig för länge
hihi men gud vilka otrooligt söta, fina, underbart gulliga, roliga bilder du tar på sötingen:)haha, kan du inte linda in apportbocken i fårskinn;)
Alla har vi våra olika sätt att komma runt saker & ting!
Hoppas grååben kommer över attackskräcken snarast om inte så får vi väl samla ihopa ett gäng snälla flattar och köra platsliggning tillsammans med och sedan kan han även få sig en liten lektion i ämnet apporteringsbehandling :-)
Kram på er!
Tycker du apporterar helt rätt kompis =)
hur är det??NU var det länge sedan man hörde något ifrån Er..ni njuter väl av det underbara vädret kan jag tänka:)Ha det fint!
Apport bockar skulle förbjudas från högre ort. Stackars lilla dig =)