Med sikte mot stjärnorna!
Har planterat penséer... liiite sen på det i år men i alla fall.
Fint blir det!
(O:
Tänkte,
medans jag grävde fram jord från komposten och såg skalbaggarna springa på väldans raska fötter iväg från ljus och bort från spadens tag, på hur smart naturen har ordnat kamouflage åt var och en...
Varsin dräkt fick vi...
Visserligen,
är min väl blek för tillfället men den funkar o jag passar mycket bra in i min grådaskiga bleka vintervita omgivning utan tillstymmelse till färg... (eller liv )
Förmodligen ser jag så pass exakt ut för häromdagen gick en granne rakt förbi utan att hälsa...
Gröna bladlöss...
ser man inte heller förrän man märker att favorit-blomman håller på att dö och man tar sig en närmare titt.
Till sommaren,
kommer Min Dräkt att skifta färg (o:
Lite rödare, sedan mer åt det bruna hållet...
...precis som en Kameleont...Flexibelt.
Det är bra att ha den här kameleontförmågan...
man råkar inte så lätt ut för eländes elände.
Istället kan man ägna tid åt livets mening... alltså ätaskitasova o fortplantning!
Det är bra att ha förmåga att passa in !
Man kan verka i lugn o ro.
Exempel:
Vid en första anblick ser Allt ut att vara i sin ordning!
...
...eller???...
...
Nä just det, vid närmare titt ser man en procelyt som inte hör till soffan!
-Smider planer, tänker matte! )o:
* * *
I husses parkas finns ett härligt foder all krypa in i....
Najs (o:
Vet ni?
Nu ska ni få höra...
Jag och lurvtussen ska börja på kurs... ... ... ...igen...
Trumvirveeeeeeeeeeeeel...
...
TÄVLINGS-LYDNAD! ! !
Tadddaaa! ! !
ha haa hahaha *skrattar nervöst...
Ja, jag är den leende depressionen, oerhört bedrägligt detta skrattande...
(o;
Tror knappt det är sant att VI ska träna lydnad-med-sikte-mot-tävling, men så är det!
När mailet,
från brukshundklubben kom blev jag helt nervös... munnen torkade, blicken började flacka o jag trummade nervöst med fingrarna mot bordet.
Kände ICKE någon hunger! (dé vá illa)
Asså,
fattar inte varför hela kroppens försvar sätts igång för detta? jag har ju själv valt (?)
FAttar inte varför jag då väljer att göra sådant som jag inte kan... när det gör mig så nervös o orolig.
Men,
jag vill ju inte stagnera - heller inte blotta mina brister.
...
enligt självanalysen är det just det jag får jobba med då... alltså det att mäkta med att visa upp mina "brister" vad gäller hundträning och det inför publik dessutom.
Lite fakir över det hela?
Jorrå ...
Som bekant är inge(n) fullfjädrad från början!
Undantaget käraste sambon då,
som menar att han är något utöver-det-vanliga, född mitt i Europa som han är...hee..
Nu ska ni ska veta att med Mitt-i-Europa menar han...
HÄSSLEHOLM!!!???
ha ha..
På tal om fakir,
så är sambon inne på spikmatta... fattar som vanligt inget av detta med hälsokosttjosan... men han menar att det frigör endorfiner.
Drogas utan droger, det är toppen!
(o:
En god vän,
till mig gick på Yoga men fick skrattanfalll när de skulle säga -Aoooommmm ni vet och så svävar man "litta" över mattan med korslagda ben...
Hon åkte ur klassen!
ha ha ha
ja man måste öva, öva öva innan man utsätter sig för STÖRNING hahaha...
Annars,
tror jag mycket på att utveckla sin inre förmåga o närheten till sina tankar.
Man blir vad man TÄNKER! tror jag, kanske lite vad man äter också, men mest vad man tänker.
Så,
här får det sättas igång med Mental träning, målbilder osv inför vidare spektakel på lydnadsplanen...
Tjolahopp!
-Det är möjligt, det är möjligt, det är möjligt...
att få ordning på detta speedade väsen!
/m
-Värre då, att få matte fokuserad o tydlig skulle jag vilja säga! Vov, vov!
/n
Förstår känslan precis det där med att anmäla sig till sådant man inte kan... Varför utsätta sig för detta?? Frivilligt! Har sedan brevet med kallelsen till vårt första prov (om än inofficiellt) kom i veckan haft ständiga känningar i magen och tankar om varför jag gör detta egentligen. Svälj! Det var en mening som fick i gång fjärilarna "I samtliga klasser skall hundarna föras okopplade"... Jisses, hur ska det gå?
haha vad roligt att ni sattsar ...moooot tävlingen:)det är ju en skräckblandad förtjusning varje gång det är dax för tävling..men det är ju såå kul:Då vad jag ska heja på er;)..spikmatta har jag faktiskt hört bara bra saker om..kan du inte rapportera hur han tycker det går med den när han testat ett tag?:)
Hmmmm.Ouuuumm känner man väl ige. Gick yoga för gravida. Där låg vi alla valar på rygg och hade svårt att andas eftersom det däringa innehållet i magarna effektivt täppte till alla ens möjligheter att andas. så det där ouuuumm var inte av välbehag utaan ett skrik på hjälpför nu får ingen av oss luft ochsnart är vi blå i ansiktet allihop. trist nog fattade inte hon som höll i kursen utan hon fortsatte glatt ouuumma på medan vi med uppbådandet av våra sista krafter rullade över på sidan och äntligen fick lite luft. Jag som då är fysiker hörde äntligen vad hon sa eftersom jag då fått lite luft i lungorna och det inte längre susade i örorne och vad är det hon kläcker ur sig om inte att ooouum har samma frekvens som jordens egenvibraion. Skitsnack snacka om att gå igång. Lite snabb överslagsräkning (vilket tog slut på den sista luften ) fick mig att inse att hon inte visste vad hon pratade om. Jordfrekvensen ha. Till råga på allthade hon mage att påstå att hon jordade sig!!!! Jag skulle vilja när blixten slår ner i henne. Jordad. Blaha! Som om hon skulle vara någon sorts åskledare och dessutom tyckte hon att vi alla skulle bli likadana. Aldrig. Där rök min tro på yoga. Man ska aldrig reta en gravid fysiker! Blev onte alls upprörd.
Börja redan nu, och glöm inte upprepa det flera gånger om dagen: "JAG ÄR INTE RÄDD, VI FIXAR DET HÄR MED LYDNADSTÄVLINGAR/NERVER TILLSAMMANS JAG OCH LURVTUSSEN"!
Vi kommer att följa eran väg till stjärnorna med stor inlevelse :-)
Kramizar
Ps. Vilka mysbilder på goe killen
Planterat penseer. Nu blir jag grymt avundsjuk. Här har knappt videkissarna slagit ut och det har återigen vräkt ner en par dm snö.
Kurs går man på för att man inte kan men visst är det gruvsamt innan man kommer igång. Det går säkert jättebra efter ett tag
Jag kan inte heller hålla mig för skratt när jag ska auuuuma så yoga är inget för mig heller. Börjar reta mig på hur de pratar om kroppen och olika chakra eller vad det nu heter. Har lust att hämta en anatomiatlas och sticka under näsan på dem. Fast det där med jordad var helt klart bäst. HAHAHA!
Lurvtussen är för go! Känner igen skräcken över tävlingslydnaden. Brottades med den för ett år sedan när Lakrits fortfarande ägnade sig åt storslagna smitningar och försökte få med sig andra hågade på träningarna. GAAAAAAAAA Så ANDAS ANDAS ANDAS långa djuuuupa andetag. Mutor är att rekommendera! Har numera gått över till att köpa Lakrits träningsgodis från delikatessdisken. Själv lever jag på micromat. Sån't é livet.
Tjingeling!
ja visst vart man rörd. tom mannen vart faschinerad!!Vackert!
