Skoda-gogo på vischan och en fantastisk kartläserska.
har jag berättat det? (har jag säkert...)
Jag satt uppflugen i hennes knä under en förgylld kristall-lampett och oooh... vad den sken grannt.
Det blev ett makalöst tjusigt vintergatan-mönster på väggen...
Helt annat än energisparlamporna som sambon (läs gärna energiministern) gillar skarpt o envisas med att använda... Man ser absolut ingenting säger jag bara!
Självklart, spar sådana lampor på miljön - de ger fan inte något ljus!
Hursomhelst,
förutom tingeltangel-lampetten till höger, hängde rakt fram över cittran en oljemålning i tjock svulstig guldram. Ett motiv från Svansjön, en förtrollande vacker scen där den späda, gracila Odette liksom skiner i sin vita skrud mot en mörk träskmarksbakgrund ...
Till vänster,
högt uppe på bokhyllan tittade en uppstoppad alligator fram över kanten! Med blottade vassa tänder o ett dammigt öga av glas blickade han ner över våra cittralektioner.
Den dammiga gamla ackliga alligatorn var jag mycket rädd för.
Där i hörnet,
omgiven av svanar, alligatorer guld o kristaller lärde mormor mig att spela cittra.
Vi sjöng o det var sååå himla skoj.
Mormor styrde mina händer med sina tills jag kunde själv.
"-Till gröööönskande skogar en sooommardaaag, till blommor o fågelsång längtar jaaaaag...."
Cittran var tjusigt lacksvart,
med vackra handmålade blommor och det utmärkta måleriet stirrade jag på mellan strängarna samtidigt som jag repade o raspade mina C, D och G7 ackord.
Ja det var tider!
(o:
o på tal o detta...
I måndags,
begav jag o sambon oss iväg för att först:
-Käka lite kinesmat
och sedan för att:
-Styra kosan mot Tågarp och en bilhandlare.
När vi ätit klart hos kineserna,
skulle ett uttag till handpengen på banken göras så vi bestämde följande:
-Jag, hämtar pengar på banken Maria så kommer du dit med Skoda-gogo och hämtar mig utanför!
-Allright, svarade jag o gjorde honnör... (näää)
Sambon gick till banken
och moi traskade tillbaka ner i Sundstrorgsgaragets underjord.
Jag tycker det luktar underbart gott i garage, så jag passade på att dra ett par extra djupa tag innan jag kom fram till vår rallyröda. (Kan man få diagnos på detta månne?)
På plats i gamla kära Skoda-gogo passade jag på att lästa in mig lite på kartan efersom Tågarp ligger lite på "vischan" . Ett par ögonkast i försvarets atlas var allt som behövdes för att jag skulle ha bilden på näthinnan o vägen till Tågarp glasklar. (he he ja, jag skulle kunna bli en bra reservofficer! he he det säger i alla fall min svåger som är i "branshen" (stavas det så?) men, men han kanske bara skulle vara juste (stavas det så?))
Undertecknad rattade Skodan upp från underjorden
och ut i dagsljuset för att hämta sambon som väntade med handpeng på fickan utanför banken.
Tur hade jag också där i stadstrafiken för trots alla turister o semsterfirare hittade jag en "ficka" precis utanför Swebank och i den gled jag vant in (ooo va jag skryter denna daaag haha)
Yes, yes detta går fiiiiiint. Vilken hääärlig dag!
Jag väntade o väntade med nervevade rutor... finfin musik på radion och gott om folk att titta på...lätt att fördriva tiden...
men,
det tog tid...
när jag väntat 45 minuter började jag ana oråd... ja, ja man är ju utrustad med tååålamood.. sambon säger att han både kunnat hinna dö o begravas innan jag började spana.
Nåja, ... i alla fall efter just 45 minuter knatade denne in på banken o kollade.
Jag glodde ut varenda jävel! ( nu var jag uppretad..)
Ingen sambo i sikte.
jädrans
det finns två in/utgångar på banken så jag började fundera på om han gått ut andra vägen utan att se runt hörnet där jag stod parkerad?
Hmmm...
det är så tyyyyyyyyyyyyypiskt detta, tänkte jag
klart han tagit andra vägen utan att se sig om!
OCH,
MOBILER finns ju i var mans hand nuförtiden UTOM i min sambos som har för vana att alltid lägga luren på köksbordet i och med han ska utanför hemmet!!!
Well, well..
efter tre kvart och två ytterligare span på Swebank började jag cirkla med Skodan i ciy......
Bensinmätaren lös ilsket gulorange och jag tänkte:
Fattas bara, soppetorsk...
Tllbaka ner i garaget,
hemom.
Om igen till banken,
hemom igen...
(vid det laget var jag riktigt uppretad kan ni tro, jag såg en ambulans o blev tvärsäker på att sambon blivit KNIV-rånad på handpengen...heeeeemskt, då skulle vi inte ha råd med någon bil! hehe nää skojar bara)
...stötte på sonen o fjällan hans vid busshållplatsen och de såg hur orolig jag var ...
Turturduvorna,
fick skjuts tillbaka till stan, flickvännen skulle till banken o sätta in pengar. (redig tös minsann, längesedan jag själv gjorde en sådan sak... jag tar ju jämt ut kosing!)
Medan vi stod vid ett stoppljus frågade jag:
-Vilken bank har du?
-Swedbank, svarade hon.
-Ok, det är där har jag stått hur länge som helst o väntat så jag känner till stället väl! sa jag.
-Jasså har du!? flikade då sonen in.
-Ja! svarade jag.
...
-Men...
Ni har ju Handelsbanken!
...
...
...
...........................................................................................Oj!
....
...
...
Behöver jag säga att sonen kommenterade med att skrika:
-Tyyyyyyyyyyyyypiskt ma......
Jisses ...
inte nog med att jag beter mig ungefär som Kusin Knase när det gäller, o sambon som von Anka då. Att man inte ens har koll på att vi har bytt bank...
ja ni förstååååååååååååååår.
Men det är skönt med semester kan jag säga!
(o:
Tillbaka till Handelsbanken som ett jehu,
och såklart hade mannen i mitt liv (?) gett upp efter en och en halv timme och promenerat hem... han berättade lugnt att han hade sett mig gasa förbi två gånger på Järnvägsgatan in Skoda, så han förstod att jag hade noll koll på vilken bank jag skulle.
Ha, ha snacka om lugn karl.
Nåväl
det var väl inte såååå farligt
OCH
gjorde affär!
En Cittra!
Hurra!
En C4
Najs!
Fransmannen är här! med stil o grace!
Skoda-gogo, däremot, står kvar där långt ute på bonnvischan och det sved allt lite i själen att lämna vår gamle trotjänare...
Truuuuummvirvel.....
...
Tadddaaaaaaaaa ! ! !
Här är han, fransosen
(o:
Vårt nya vrål-åk från 2005!
Han går som ett skott! Kanske inte i skånska leran då nej, men där ska ju inte jag hamna anyway... det måste ju vá en man som slirar sååå hehe eller vad säger Coach Göran som tydligen väl känner till den Skånska myllan?
Nu återstår,
att gå med i Citroënklubben,
för då får man gå på fylle-fest!
Dé ni (o;
Det gör medlemmarna varje år har jag fått berättat av sambons systersöner som är hängivna Cittrafreks.
Jovisst, de ses o fyller gasklockorna alltså!
(o:
Niño,
måste också få en specialbur nu som passar in fransmännens nyckfulla designande.
Har ni några toppen-tips på bra hundburar?
Länkar?
Berätta gärna!
Känner på mig att det blir en dyr historia dock..
men,
vad gör man inte för trasslet i grått?
jo, just det
ALLT!
(o:
Måtte semstern vara för evigt....
* * *
Bytat bank, bytat bil kan man ha sådan tur att du bytat lag oxå? Nej, det skulle du säkert kommit ihåg :-)
Maria... du är den "tokigaste" tjejen jag känner. När jag läser dina inlägg så bliver jag så glader.
Semester... inte utan att man längtar väldans mycket efter det nu... men dock inte att införskaffa några "ulleböxårrr"
Kramizar på er!
Hi, hi, du förgyller denna regniga dag med dina inlägg :)). Bland personer i min omgivning kallas jag emellanåt för Fakta-Fanny och har därför så klart grundligt kollat upp vilken hundbur som är bäst... Hmmm, ja det kan finnas olika uppfattningar om detta men jag har för mig att coach-Göran har en dylik i sin franska bil. Buren heter VarioCage och är krocktestad och godkänd av tyska TÜV, man kan justera den till viss del så även om man byter bil (som ni kanske inte i o f s gör så ofta...) kan man ha kvar buren. Hemsida www.mim.se.
Ooops, glömde skriva att nya bilen är dödsläcker :-)
Förstår inte vad som händer, inlägget ovan var mitt det också. Förresten är Försvarets atlas ovärderlig. Har GPS men litar mer på atlasen :-)
Phu, blev lite lättad då jag såg att det inte var en peaugeot du köpt. Som Camilla och jag sett fungerar de inte i skånska myllan. Vi väntar nu med spänning på hösten och rapporter om hur det nya vidundert tar sig fram i ickefranskt väglag. Även jag har varit delägare i en bil av märket Citroen. Inte för att jag var så gammal då men minnet är synnerligen tydligt. Pappa köpte en padda! Vacker på utsidan, läcker på insidan och som pricken över i, höj och sänkbar bakända. Söndagsnöje för familjens minderåriga var att sitta med öppen dörr bak, benen ut över kanten och sedan fick pappa starta och stänga av bilen så att vi kunde åka upp och ner där bak på franskt manér. Suck, man var lättroad på den tiden. Tyvärr tog det hela ett abrupt slut då fadern i huset en vinterdag kom hem utan bil. Den hade, fransk som den var, inte uppskattat det svenska vinterväglaget och trots underbar fjädring beslutat sig för att göra ett slutgiltigt besök i diket. Har inte förlåtit min far än för denna oförmåga att köra bil, trodde fram till dess att han var en ny Ronny Pettersson MINST. Över till något helt annat. Bilbur: Har bra kontakt som skräddarsyr bur till bra pris efter bil. Hör av dig om du är intresserad så ska du få telefonnummer.
Å du Camilla, GPS, vägbeskrivning och kartbok har ju vi erfarenheter av från vår tripp i Danmark ( hi hi )
Jag visste att Bea skulle haka på kroken om GPS... Kan ni se oss på väg till jaktprov med VARS en GPS, utskrifter från Eniro, vägbeskrivning från provarrangör och jag undrar om det inte fanns en liten karta någonstans också i bilen... Men jag körde galant fram och tillbaka, t o m genom Köpenhamn, ända tills vi nästan var framme i Helsingör. Där missförstod jag och min GPS till slut varandra och vi fick en liten extra sväng. Bea har bestämt sig för att en GPS av det märke jag har ska hon aldrig införskaffa :-).
Grattis till nya bilen. Du måste ha en tålmodig och lugn man som inte vred nacken av dig när du virrade omkring. Härligt härligt. Här har mina semesterdagar regnat bort och finvädret väntar till veckan precis då jag åker in i jobbfängelset igen. kram och ha en bra sommar Alla i paradiset Fisksjön hälsar
