Igår vann Rögle,
därmed är Ängelholmarna klara för högsta serien i hockey. Kul!
Det var så himla spännande. Avgörandet kom först tjugo sekunder före slutsignalen.
Guldhattar på och tjo o tjim.
Inget går upp mot en spännande match med rafflande slut.
Känslorna stormar och vi skrek framför tvn så vi blev hesa!

Allsvenskan,
har kommit igång igen och det är ju ett vårtecken så säkert som något. HIF (mitt hjärta) har klarat det bra med två vinster och en oavgjord match.
So far so good.
Jag är (by the way) född o uppvuxen på Olympiaområdet. Helsingborgs fotbollsarena låg tvärs över gatan och den självklara lekplatsen för oss ungar på gårdarna omkring, var förstås Olympiafältet med omgärdande skog.
Ofta smög vi in under träläktarna, det luktade socker, snus, murket trä o piss, men där kröp vi glatt bland kapsyler och kexchokladpapper och letade tomglas. Stattenaläktaren var bäst.
Vi pantade alla våra flaskor och köpte godis för pengarna. Sedan klättrade vi upp med våra gotte-påsar i ett träd högt högt med utsikt över forbollsplanen.
Mina röda knästrumporna (a la HIF ha ha) hade kasat ner till anklarna och benen var fulla av rispor o blåmärken. Knäna hade skrubbsår och var alltid jordiga, men det kände jag inte för jag var lycklig och fri där jag satt på min gren med benen dinglande högt upp i luften och ingen såg oss där där uppe bland blad o fåglar...

Pengar,
fick jag aldrig hemma men det gick att ordna.
Antingen,
plockade vi blommor ringde på dörrar o försökte sälja.
En gång kom en tant på att vi hade plockat blommorna i hennes egen trädgård och då fick vi lägga benen på ryggen...
Annars,
knackade vi dörr och sjöng:
-Säg mig du lilla fååågel, högt upp bland palmens blaaad,
hur kan du ständigt sjuuunga o alltid vara glaaaaaad....
Jag hör din röst var mooorgon, jag hör den varje kväääll,
men lika ren é stääämman och tonen lika sääääääääääääll!
Det ekade fint i trapphusen i de gamla patriciervillorna på Olympia.
Alla verserna tog vi (valuta för eventuella pengar) och hoppades att folket skulle vekna o sticka till oss en slant.
Tredje alternativet,
att tjäna pengar på var det att leta under trätrallen i de gamla gröna telefonkioskerna.
Vi brukade gå "en penaga-runda"  på stan när vi var utan sekiner.
Ofta gav det en hyfsad förtjänst faktiskt. Mest var det tio och tjugofemöringar, ,men ibland hade man tur och hittade en femtioöring och jäklar då var det fest!
Sedan var det ju också så att hade man "plundrat" en automat så visste man också att det tog ganska lång tid innan det föll ner nya mynt under trallen,
så man fick ha tålamod...
Det gällde också att inte tala om för andra ungar att man hade en pengakälla för då var det ju kört. 
Glömmer aldrig den gången jag skulle gå till den "bästa" automaten för att utöka kassan. Det var längesedan jag varit där så jag var säker på att få napp.
Halvvägs
mötte jag Putte, en grabb från granngården, när han såg mig komma gående log han sitt elakaste leende (på snedden liksom) och sa:
- Det är inte lönt att du går dit Maria, för jag har redan varit där!
Så vek han ut sin skitiga hand framför ögonen på mig och där låg fyra tjugofemöringar och en hel krona!!!
Jag kan höra hans elaka skratt eka i öronen fotfarande i denna stund och jag minns hans snor under näsan och vet exakt hur det lät i gruset när han vände om o sprang iväg hemåt våra gårdar för att fira triumfen. Så mycket han hade i handen hade jag aldrig hittat där någon gång.
Jag vände om och gick hem till mormor istället.
Hon bjöd på saft o bullar o kakor som vanligt på sin balkong och sedan spelade vi cittra och sjöng:
-Å bonden han körde till Furuuskooooog, hejom fejom falleralleraaaaaa...
och så skrattade vi allt vad vi kunde.

Idag,
har jag tagit ledigt och det är så skööönt.
Har startat med sovmorgon för jag tror jag behövde skönhetssömn och nu ska jag vidare till vår kära kära koloni och vårbruka.
Jag gräver tills jag blir trött och sedan sätter jag mig vid söderväggen med en kopp kaffe och tittar på fåglarna.
Det är lycka.
Pumin springer runt, runt, runt om stugan tills han stupar och då lägger han sig under stolen och vilar.
Då har vi det gott.
Ikväll,
ska vi till Björn o Anette och höra om Norrland, där de var i påskas.
Ska bli jätteskoj. Hoppas vi får se bilder också.
Trevlig Helg!