Julfesten på Wallmans var riktigt skoj.
Det blev inga nya stövlar eller kläder men jag hittade svart skokräm i en låda så de gamla trotjänarna blev som nya igen!



Stannade så länge det gick på Wallmans,
till lamporna tändes och de skulle stänga. Sedan vandrade vi sakta hem genom Helsingborg och det är sååå vackert by night... sekelskifteshusen med julljusstakar glimmande i fönsterna och granen på Stortorget... den är så grann så grann... tusentals små små lampor som tindrar i den.
Tror det var sju grader varmt... märkligt... det är sällan snö här kring jul och det är synd, tycker jag. Men det det är jag ganska ensam om att tycka, de flesta gnäller när det kommer lite flingor, märkligt...
-Har ni sett det snöööar?! så fiiint
-Bah, det é väck tills imorgon ändå!
-Men, det är ju så fiiint...
-Äh, det blir bara slabb av det i alla fall, annat är det i Norrland...blabla bla
Va fan e de med folk???
Varför kan man inte njuta medans det ligger? Även om det "bara" handlar om timmar...
Jäkla surkartar "de" har ett trist liv, sådana... tror jag.

På Luciadagen,
kläddes traditionsenligt föräldrarnas plastgran.
(mm,... jag vet men ändå... de säger det är praktiskt)
Pappa och jag, sätter i de obligatorika två(!) ljusslingorna efter konstens alla regler, medan mamma och sambon dirigerar hetskt från soffan.
Inte rättvist alls, men så ska det va.
Niño rev ner en ljusslinga (ojsan) och pappa började flacka med blicken. (Där var han illa ute lurvtussen.)
Sedan hängs alla gamla glaskulorna i och de är alldeles för många, men så ska det också va.
Till sist alla (kilo)meter glitter som går att uppbringa och det är noooga hur det hänger minsann!
Nåväl, när granen är färdigklädd, släcker vi takbelysningen och beundrar och kommenterar mästerverket.
Därefter bjuder mamma på himelskt gó ålamacka,
snaps o öl
och Janssons med kavring och smör.
Mmmm...
Nu börjar julen!